Less på att vara ensam!

Som rubriken lyder. Är less på att vara ensam. Såhär ligger mitt liv till: jag har barn sen ett tidigare förhållande. Då barnen bor på annan ort så har jag dom bara varann helg. Men, när jag är hemma på kvällar efter jobbet eller helgerna då jag inte har barnen så är jag så uttråkad. Sen har jag inga vänner. Kollar jag min samtalslista så är de bara jobb kanske ett samtal på en dag. Har ingen kontakt med min familj och har inga vänner som jag kan umgås med eller bara dricka en kopp kaffe med. Försökt att lära känna folk genom gymmet men inte lyckats. Då jag bor på en liten ort där man inte kan umgås med några andra än sina barndomsvänner tydligen. Kan ibland på helgerna fara på bensinstationen och köpa kaffe och bara sen vara ute och köra bil i flera timmar. Mår dåligt när jag ser på instagram / Facebook då folk umgås och har trevligt på helgerna, men själv sitter man hemma som vanligt. När jag har barnen så frågar dom varför vi aldrig åker och hälsar på någon eller varför det aldrig är någon och hälsar på. Dagligen tänker jag på att ta mitt liv. Men jag har barnen som motiverar mig att inte göra det. Finner ingen mening med att kliva upp på morgonen och fara på jobbet längre ,jag kör lastbil och jobbar 10-11 timmar om dagen och träffar sällan kollegor. Jag får ångest när de närmar sig helg för jag vet att jag blir ensam sittandes i soffan o kollar serier eller youtube eller tar en dusch på 1 timme .Trodde aldrig att man skulle kunna känna sig så ensam i denna uppkopplade tid. Hur ska jag göra för att bryta denna hemska ensamhet?