• kommerintepånåtnamn

    Jag börjar redan försvinna

    Min partner och jag är väldigt olika. 
    Han gifte sig väldigt ung och fick ett par barn i rask takt.
    Jag var den eviga singeln. 

    Så blev vi tillsammans ändå och det har varit bra men nu vill han att jag är mer involverad i hans intressen (dvs sport). 
    Jag jobbar varannan helg så ibland ses vi bara varannan helg, då hemma hos honom eftersom jag bor så trångt och långt från stan tills vi hittat gemensamt boende.

    När vi träffas bestämmer han vad vi ska göra, äta och se för film/serier på tv.
    Har inte funderat så mycket på det, det är inte så att han säger "nu gör vi så här" utan mer "ska vi inte gå på det här" eller om jag föreslår nåt till middag "nä det åt jag igår vi kan väl ha det här istället" och det är ju inga stora grejer men
    det känns mer och mer som att han vill förvandla mig till sitt ex. 
    Småstadstjejen som gillar shopping parmiddagar och sport. 
    Sån är inte jag. Mina intressen är sånt jag gör på egen hand oftast, museum, böcker, träffar vänner över fika och bara pratar, filmer som inte kommer från USA och inte är action... 

    Är gravid och trött och börjar få ont i kroppen och känns bara som att jag försvinner mer och mer in i vad alla andra vill. Familjen jobbet och nu han. Samtidigt har jag inget "jag vill göra det här" att kontra med heller. Sånt jag vill göra är mer fixa i ordning inför bebisen, göra fint hemma och mer praktiska saker.
    Att umgås med folk (hans vänner) jag aldrig träffat förut på nån parmiddag känns bara som mer jobb, ännu en sak att pricka av från en lista.
    Han tycker att man ska engagera sig i varandras intressen och säger att om jag hade haft en hobby så skulle han gå med på den.

    Är jag bara tråkig? 

    Har inga gravidkläder att gå middag i vilket betyder att jag måste spendera en massa tid jag inte har (och pengar jag inte har) till att leta kläder så jag kan umgås med folk jag inte känner. 
    Vill bara stanna i sängen och skita i alltihop.

    Är det hormoner? Nåt som går över?

    Är inte så van vid längre förhållanden och definitivt inte den typen av förhållanden där man går på parmiddagar och konverserar artigt om vad man gjorde på semestern eller vilken barnvagn som är bäst.... 

  • Svar på tråden Jag börjar redan försvinna
  • LoveRain

    Är inte heller nåt fan av stela parmiddagar men vet du, ge det en chans eller två, det kan ju hända att det är trevligare än du tror och någon där kanske har samma intressen som du.

    Ta med din man på museum och du följer med honom på hans sport ibland.

    När det gäller gravidkläder, jag hade en gravidklänning och ett par gravidleggings samt ett par gravidstrumpbyxor, enkla svarta som inte kostade så mycket (ca 500 för allihop). I övrigt använde jag mina vanliga stickade tröjor och stretchiga klänningar. Ta på nåt enkelt, gå dit och var dig själv.

    Du har ju saker du vill göra! Säg det, dra med din man och var tydlig!

    Det kommer bli bra! Aktivera dig lagom och vila lagom också :)

  • annabellelee

    Men du har ju intressen? Ta med honom på museum, se utländska filmer på er myskväll eller läs en bok tillsammans och ha minibokcirkel du och han?

    Efter det kan du gå på parmiddag med hans vänner.

    Har ni inget gemensamt blir det svårt att leva ihop. Inte omöjligt men svårt.

  • kommerintepånåtnamn
    annabellelee skrev 2019-10-06 00:29:53 följande:

    Men du har ju intressen? Ta med honom på museum, se utländska filmer på er myskväll eller läs en bok tillsammans och ha minibokcirkel du och han?

    Efter det kan du gå på parmiddag med hans vänner.

    Har ni inget gemensamt blir det svårt att leva ihop. Inte omöjligt men svårt.


    Eftersom han hatar utländska/arty filmer och inte har läst en bok i sitt liv skulle jag inte tvinga honom göra nåt sånt. Har inga problem med att man har olika intressen. Kollar på hans matcher när de är på tv även när det betyder att lördagens mysmiddag istället blir en högljudd skrikfest framför Tv:n. ????

    Vi har hittat en film på bio som vi faktiskt båda vill se men nu har han alltså ändrat dessa planer utan att fråga mig. ???????
  • kommerintepånåtnamn
    LoveRain skrev 2019-10-06 00:07:36 följande:

    När det gäller gravidkläder, jag hade en gravidklänning och ett par gravidleggings samt ett par gravidstrumpbyxor, enkla svarta som inte kostade så mycket (ca 500 för allihop). I övrigt använde jag mina vanliga stickade tröjor och stretchiga klänningar.


    Tack för tipset men är inget fan av klänningar. Kan väl ha kjol nån gång om det är 30 grader varmt men det är allt. ????????
  • 2barnsmorsan
    kommerintepånåtnamn skrev 2019-10-05 22:29:30 följande:

    Min partner och jag är väldigt olika. 

    Han gifte sig väldigt ung och fick ett par barn i rask takt.

    Jag var den eviga singeln. 

    Så blev vi tillsammans ändå och det har varit bra men nu vill han att jag är mer involverad i hans intressen (dvs sport). 

    Jag jobbar varannan helg så ibland ses vi bara varannan helg, då hemma hos honom eftersom jag bor så trångt och långt från stan tills vi hittat gemensamt boende.

    När vi träffas bestämmer han vad vi ska göra, äta och se för film/serier på tv.

    Har inte funderat så mycket på det, det är inte så att han säger "nu gör vi så här" utan mer "ska vi inte gå på det här" eller om jag föreslår nåt till middag "nä det åt jag igår vi kan väl ha det här istället" och det är ju inga stora grejer men

    det känns mer och mer som att han vill förvandla mig till sitt ex. 

    Småstadstjejen som gillar shopping parmiddagar och sport. 

    Sån är inte jag. Mina intressen är sånt jag gör på egen hand oftast, museum, böcker, träffar vänner över fika och bara pratar, filmer som inte kommer från USA och inte är action... 

    Är gravid och trött och börjar få ont i kroppen och känns bara som att jag försvinner mer och mer in i vad alla andra vill. Familjen jobbet och nu han. Samtidigt har jag inget "jag vill göra det här" att kontra med heller. Sånt jag vill göra är mer fixa i ordning inför bebisen, göra fint hemma och mer praktiska saker.

    Att umgås med folk (hans vänner) jag aldrig träffat förut på nån parmiddag känns bara som mer jobb, ännu en sak att pricka av från en lista.

    Han tycker att man ska engagera sig i varandras intressen och säger att om jag hade haft en hobby så skulle han gå med på den.

    Är jag bara tråkig? 

    Har inga gravidkläder att gå middag i vilket betyder att jag måste spendera en massa tid jag inte har (och pengar jag inte har) till att leta kläder så jag kan umgås med folk jag inte känner. 

    Vill bara stanna i sängen och skita i alltihop.

    Är det hormoner? Nåt som går över?

    Är inte så van vid längre förhållanden och definitivt inte den typen av förhållanden där man går på parmiddagar och konverserar artigt om vad man gjorde på semestern eller vilken barnvagn som är bäst.... 


    Om du tycker det är tråkigt att endast göra hans grejer så måste du stå på dig och själv föreslå saker ni ska göra och stå på dig om vad du vill äta. Prata med honom om hur du känner om du inte tycker att han lyssnar. Men stryk det om att han förvandlar dig till sitt ex för det riskerar att komma ut som någon sorts svartsjuka.

    Det låter som er situation mer handlar om att du inte tar några initiativ och beslut och istället känner dig låst av vad han vill, snarare än att han har någon bakomliggande agenda.

    Men när man är den enda som tar initiativ i en relation så väljer man ju saker som man känner till och är van vid. Ska ni leva tillsammans så är det ju viktigt att bådas intressen får utrymme. Och då är det ju din sak att även ta initiativ till saker du vill göra så att ni kan hitta en bra balans. Du har ju hobbys och intressen. Sluta nedvärdera dem och försök hitta något som kan vara kul för er att göra ihop. Bara för att din kille inte är van vid dina intressen så betyder inte det att han inte kan göra saker tillsammans med dig och för dig. Om msn älskar varandra brukar msn ju ändå vilja lära sig om varandras intressen. Sen behöver man ju inte hänga ihop jämt, klart du ska ta dig tid att vila. Men man behöver ändå kompromissa lite.

    Sen gällande gravidkläder så lär du behöva något eller ett par plagg såsmåningom oavsett om du ska på middag eller ej. Köp ett par plagg som kan funka både vid fest och vardag.
  • nnnnnnnn
    kommerintepånåtnamn skrev 2019-10-06 08:02:44 följande:
    Eftersom han hatar utländska/arty filmer och inte har läst en bok i sitt liv skulle jag inte tvinga honom göra nåt sånt. Har inga problem med att man har olika intressen. Kollar på hans matcher när de är på tv även när det betyder att lördagens mysmiddag istället blir en högljudd skrikfest framför Tv:n. ????
    Vi har hittat en film på bio som vi faktiskt båda vill se men nu har han alltså ändrat dessa planer utan att fråga mig. ???????
    Varför det? Varför tittar du på hans matcher när du hellre går på bio och ser en arty film eller läser en bok?

    Det verkar som att det inte är han som ändrar dej utan du som ändrar dej. Du har hela tiden valet, men väljer att låta hans förslag vara de enda att välja mellan.

    Och "hatar utländska/arty filmer" - det är inte alls säkert att det är så alltid. Har han verkligen sett alla utländska filmer? Och hatat dem? Eller är det en bild han har som inte säkert stämmer med verkligheten?
    Min make "avskydde drama" och vägrade se filmer som var klassade "drama", medan jag älskar detta. Så om jag fått tips om en superbra dramafilm, så mörkade jag att det var drama, sa något mer svepande "har hört av många att den är bra, vill se, du kan ju hänga med första kvarten och se om det är något för dej" och varje gång fastnade han och gillade dem mycket. Efter lång tid, så sa jag att jag ville se "drama", han vägrade, jag frågade vilka filmer som var Topp 3 som vi sett under året. Han listade sina 3 favoriter, sen fick han kolla upp vilken kategori som de var klassade som. Otroligt förvånad konstaterade han att alla 3 var "drama" och sa att han hade fördomar om just drama och tydligen så var inte alla kassa.
    Kanske göra något liknande? Välj otroligt noga, inte de svåraste direkt och låt det vara frivilligt att gå ifrån filmen (givetvis).

    Kom med motförslag när han föreslår något, du ska se att han antingen inte tänker på att han väljer hela tiden eller kanske till och med börjar tröttna på att du inte kommer med förslag och saknar driv/vilja.

    Kompromissa: OK, vi träffar dina vänner denna helgen, men då vill jag att du kommer med mej på XYZ nästa gång vi träffas. Du väljer denna helgen, jag väljer nästa och tredje helgen vi träffas så tar vi något som båda vill göra tillsammans.

    Säg nej ibland: Om du inte vill göra hans grejor, men inte vet vad du vill göra. Säg nej ibland!
    Eller var tydligt med att du faktiskt gör något för hans skull: "Ok, trots att jag ville ha en mysig, tyst lördagkväll så tittar vi väl på din sport. Det är inte alls vad jag ville, men jag vet att nästa gång som jag vill titta på en film så tittar du med mej eller låter mej titta i fred. Vi gör ju saker för varandra!"


  • kommerintepånåtnamn
    nnnnnnnn skrev 2019-10-06 10:26:17 följande:

    Varför det? Varför tittar du på hans matcher när du hellre går på bio och ser en arty film eller läser en bok?

    Det verkar som att det inte är han som ändrar dej utan du som ändrar dej. Du har hela tiden valet, men väljer att låta hans förslag vara de enda att välja mellan.

    Och "hatar utländska/arty filmer" - det är inte alls säkert att det är så alltid. Har han verkligen sett alla utländska filmer? Och hatat dem? Eller är det en bild han har som inte säkert stämmer med verkligheten?

    Min make "avskydde drama" och vägrade se filmer som var klassade "drama", medan jag älskar detta. Så om jag fått tips om en superbra dramafilm, så mörkade jag att det var drama, sa något mer svepande "har hört av många att den är bra, vill se, du kan ju hänga med första kvarten och se om det är något för dej" och varje gång fastnade han och gillade dem mycket. Efter lång tid, så sa jag att jag ville se "drama", han vägrade, jag frågade vilka filmer som var Topp 3 som vi sett under året. Han listade sina 3 favoriter, sen fick han kolla upp vilken kategori som de var klassade som. Otroligt förvånad konstaterade han att alla 3 var "drama" och sa att han hade fördomar om just drama och tydligen så var inte alla kassa.

    Kanske göra något liknande? Välj otroligt noga, inte de svåraste direkt och låt det vara frivilligt att gå ifrån filmen (givetvis).

    Kom med motförslag när han föreslår något, du ska se att han antingen inte tänker på att han väljer hela tiden eller kanske till och med börjar tröttna på att du inte kommer med förslag och saknar driv/vilja.

    Kompromissa: OK, vi träffar dina vänner denna helgen, men då vill jag att du kommer med mej på XYZ nästa gång vi träffas. Du väljer denna helgen, jag väljer nästa och tredje helgen vi träffas så tar vi något som båda vill göra tillsammans.

    Säg nej ibland: Om du inte vill göra hans grejor, men inte vet vad du vill göra. Säg nej ibland!

    Eller var tydligt med att du faktiskt gör något för hans skull: "Ok, trots att jag ville ha en mysig, tyst lördagkväll så tittar vi väl på din sport. Det är inte alls vad jag ville, men jag vet att nästa gång som jag vill titta på en film så tittar du med mej eller låter mej titta i fred. Vi gör ju saker för varandra!"


    Haha varje gång jag föreslagit en film har han sagt nej och tittat på mig som om jag sagt nåt hemskt.

    När jag mådde som mest illa i början av graviditeten och inte orkade göra något var det mycket stön och klagande för han kunde inte fixa i trädgården om inte jag var med...

    Trots att vi ska ha barn har han inte ens träffat min mamma (han har inte tid säger han) men tycker jag ska engagera mig i hans vänner som han knappt träffar själv.

    På semestern försökte jag vara bestämd med vad jag ville men det rann ändå ut i sanden och så satt vi där och gjorde det han ville (eller så bara försvann han iväg nån timme utan att säga nåt).

    Hm. Jag kanske är mer sur över saker än jag vet om.

    Eller så är det hormonerna som gör mig stingslig jag vet inte.
  • nnnnnnnn
    kommerintepånåtnamn skrev 2019-10-06 12:57:43 följande:
    Haha varje gång jag föreslagit en film har han sagt nej och tittat på mig som om jag sagt nåt hemskt.
    När jag mådde som mest illa i början av graviditeten och inte orkade göra något var det mycket stön och klagande för han kunde inte fixa i trädgården om inte jag var med...
    Trots att vi ska ha barn har han inte ens träffat min mamma (han har inte tid säger han) men tycker jag ska engagera mig i hans vänner som han knappt träffar själv.
    På semestern försökte jag vara bestämd med vad jag ville men det rann ändå ut i sanden och så satt vi där och gjorde det han ville (eller så bara försvann han iväg nån timme utan att säga nåt).
    Hm. Jag kanske är mer sur över saker än jag vet om.
    Eller så är det hormonerna som gör mig stingslig jag vet inte.

    Vad säger han när du berättar detta?


    FÖr det låter väldigt egoistiskt... Hur ska ni göra när barnet kommer? Dela på allt eller göra som han vill?

  • scanmia

    Nej det är verkligen inte kul när man behöver dra med sig någon på sina intressen. Men man måste ju ha viss social kompetens för att uppfatta den andres motstånd.

    Men säg att ni kan kompromissa: du säger klart att du kan stå ut med x antal parmiddagar, matcher och trädgårdsfix, men att du i motprestation förväntar dig ett museibesök, ett besök hos din mamma och en förmiddag med att göra i ordning barnkammaren. Och sedan ta för dig på de aktiviteter som han föreslår: du har inte en aning om hur lätt det är att vara rebell på en stel parmiddag, försök sätta dig in i matchen och spelet aktivt (han kan gott få svara på lite frågor) och fixa en sandlåda i trädgården till det kommande barnet. Ni kan vara så mycket mer tillsammans än som enskilda individer. Tänk vilken tur ert barn har som får en sådan bredd. 

    Och vänd dig till dina vänner. Så många tappar sina vänner när de blir upptagna med bebisar och familjeliv, men de håller en viktig del av dig som är värd att bevara.

Svar på tråden Jag börjar redan försvinna