Någon som gör IVF och jobbar med människor?
Ja som frågan lyder, jag borde inte vara ensam om att jobba med ett terapeutiskt yrke och samtidigt behöva genomgå IVF :)
Jag jobbar som kurator på VC och har genomgått ett första IVF-försök som nu slutat i ofostrig graviditet. Jag känner mig helt under isen. Det har varit tufft att påbörja IVFen men när det tog sig på första försöket så kände jag att det inte behövde bli något större bekymmer i längden. Nu har vi då fått besked om att det inte finns något mer än en hinnsäck och en livmoder som växer i magen och det blev ett tungt fall. Nu ska jag bara gå och vänta på ett oundvikligt missfall.
Hur ska man hantera detta? jag träffar människor i kris dagligen och nu är jag själv i kris. Sista tiden har det också ramlat in flera patienter som själva genomgår IVF eller missfall. Patienterna hamnar såklart i kläm när jag dessutom måste vara borta titt som tätt från jobbet eller som igår när jag varit på VUL och fått beskedet som vi fick, det var omöjligt att gå till jobbet och sätta sig i samtal.
Allt känns som en enda röra just nu och det känns som jag har det sämsta arbetet för mig i dagsläget. Samtidigt känns det som att det enda alternativ jag har är att bita ihop och bara göra mitt jobb även om det tär på mig.
Någon som har varit i liknande situation?
