Hur fattar ni beslut?

Har tänkt på det här med att fatta beslut kring något, det kan handla om en ny tapet, en resa, om man ska gå på den där festen eller om man ska fortsätta dejta någon eller kanske konfrontera någon som man anser behandlat en illa etc..

Hur brukar er process se ut tills det att ni fattar ett beslut gällande något problem eller val? Diskuterar ni med människor och tar emot råd eller undviker ni att rådgöra med andra och analyserar i ensamhet? Fattar ni besluten snabbt eller låter ni beslutet sjunka in om tiden finns? Hur brukar det se ut för er?

Jag pratar med andra, men inte så mycket för att inhämta deras synpunkter utan mest för att det blir tydligare för mig själv när jag måste uttrycka tankarna i ord. Tankarna kan snurra på åt många håll i huvudet men när jag hör mina egna ord inser jag om jag är säker eller inte på beslutet. Sen är jag ganska snabb i mina beslut och litar mycket på min magkänsla. De gånger i mitt liv då jag fattat riktigt dåliga beslut är när jag bortsett från magkänslan och valt en annan väg.

Jag fattar beslut ganska snabt, kan grubbla en dag eller så och sen brukar jag gå med vad jag anser är långsiktigt riktigt. Är det enkla saker som en tapet eller soffa så behöver jag kanske 10 sekunder.

Det kan hända att jag rådfrågar någon om det gäler större saker som familj, karriär och liknande, jag har en eller två go-to-guys for detta.

Det där med magkänsla har aldrig varit min grej, för min del kan den skifta från en dag till en annan. Så kan tyvärr inte förlita mig på den. Mycket handlar nog om att magkänslan för mig snarare rör sig om ett virrvarr av känslor i totalt kaos. Men grattis till dig som har en sån delikat egenskap. Avund*

När man pratar med andra kan tankar och känslor definitivt bli tydligare. Ibland kan de dock ta fel riktning baserat på den andres reaktioner, så jag tror jag ändå omedvetet påverkas litegrann, eller att andras reaktioner kan stärka tron på den felaktiga magkänslan jag redan hade från början.

Hur gör du själv då när du ska besluta något? Blir det bara virrvarr? Många är ju hjälpta av att skriva plus och minuslistor till exempel, det kan ju bena ut åt vilket håll man vill gå.

Jag har inget mönster. Det är olika. Ibland vet jag på stört vad jag ska göra eller att något är perfekt att köpa. Andra saker kan jag planera i åratal. Jag kan också vela och grubbla mycket över allt från det lilla till det stora.

Jag kan stå en timme vid pasta-hyllan på ICA utan att kunna bestämma mig för vilken jag ska ta (vilket märke, vilken form (spagetti, farfalle, penne osv), vilken typ (fullkorn/vanlig/gjord på ärtor/bönor/etc).
Sedan bokar jag semesterresan på ett infall.
Köpte min nya mobil på impuls (dock var den gamla 8 år gammal), men spenderade 6 mån på att researcha en ny säng.

Finns ingen rim och reson för hur min process fungerar ( eller inte fungerar...).