Hej på er!
Jag och min sambo har försökt skaffa barn till och från i 3 år... 3 sega och tråkiga år utan något som helst resultat. Vi är helt fria från allting då vi har gått en utredning. Utan anmärkningar. Nyligen blev min svåger far. (super roligt!!) Men samtidigt jätte jobbigt när de "bara" provade 1 gång och hon blev gravid. Och vi som provat i över 3 år.... har ni några tips och råd?
Var sak har sin tid.
Antingen är det helt enkelt inte er tur just nu, eller så blir det aldrig er tur.
Alla människor kan inte få barn - samt att alla människor inte är kompatibla med varandra.
Jag och mitt ex försökte i tio år. Till slut gick vi isär, träffade nya och fick ett varsit barn på varsit håll. Vi båda kunde få barn - men inte med varandra.
Ni kanske kan adoptera? Äggdonation? Embryodonation? Surrogat?
Hej, jag förstår din barnlängtan till 110 % då jag själv varit där. Jag är också den som gick via IVF men "bara" insemination" och blev gravid på 1-a försöket. Men den barnlängtan jag hade i många år var jättejobbig. Alla jag såg eller kände var antingen gravida eller hade fått barn. Men en sak som vår läkare sa var förvånande: att lesbiska par har i regel lättare för att bli gravida en heterosexuella
Jag blev oerhört förvånad då jag tänkte att det omöjligt kan ha att göra med fysiska faktorer. Jag frågade då hur det kommer sig?? Han sa då att: pga att när Heterosexuella par kommer hit så har de redan försökt så många ggr innan att det har "satt sig i psyket" hos de. Han sa att den mentala stressen och pressen påverkar jättemycket. Lesbiska par har oftast inte kunnat försökt ngt tsm innan då ja.. Vi har ingen penis så att säga!
Vad jag vill säga med det är att om ni inte har en fysisk orsak till varför ni inte blir med barn så är det tyvärr nog psyket som spelar er ett spratt. Min bonussyster och hennes må hade exakt samma problem. När de gav upp och skaffade en katt blev hon gravid! Samma historia hos mina föräldrars vänner. De adopterade 2 syskon och 1 år efter blev hon gravid och de hade försökt i flera år innan.
Jag vet tyvärr inte vad "botemedlet" för detta är. Men en ledtråd och gemensam nämnare är att skaffa en hundvalp och sluta försöka. Börja ha sex istället och är det inte som "försök till att skaffa barn" utan som kravlöst passionerat sex.
Lycka till ;)
Var sak har sin tid.
Antingen är det helt enkelt inte er tur just nu, eller så blir det aldrig er tur.
Alla människor kan inte få barn - samt att alla människor inte är kompatibla med varandra.
Jag och mitt ex försökte i tio år. Till slut gick vi isär, träffade nya och fick ett varsit barn på varsit håll. Vi båda kunde få barn - men inte med varandra.
Ni kanske kan adoptera? Äggdonation? Embryodonation? Surrogat?
Hej, jag förstår din barnlängtan till 110 % då jag själv varit där. Jag är också den som gick via IVF men "bara" insemination" och blev gravid på 1-a försöket. Men den barnlängtan jag hade i många år var jättejobbig. Alla jag såg eller kände var antingen gravida eller hade fått barn. Men en sak som vår läkare sa var förvånande: att lesbiska par har i regel lättare för att bli gravida en heterosexuella
Jag blev oerhört förvånad då jag tänkte att det omöjligt kan ha att göra med fysiska faktorer. Jag frågade då hur det kommer sig?? Han sa då att: pga att när Heterosexuella par kommer hit så har de redan försökt så många ggr innan att det har "satt sig i psyket" hos de. Han sa att den mentala stressen och pressen påverkar jättemycket. Lesbiska par har oftast inte kunnat försökt ngt tsm innan då ja.. Vi har ingen penis så att säga!
Vad jag vill säga med det är att om ni inte har en fysisk orsak till varför ni inte blir med barn så är det tyvärr nog psyket som spelar er ett spratt. Min bonussyster och hennes må hade exakt samma problem. När de gav upp och skaffade en katt blev hon gravid! Samma historia hos mina föräldrars vänner. De adopterade 2 syskon och 1 år efter blev hon gravid och de hade försökt i flera år innan.
Jag vet tyvärr inte vad "botemedlet" för detta är. Men en ledtråd och gemensam nämnare är att skaffa en hundvalp och sluta försöka. Börja ha sex istället och är det inte som "försök till att skaffa barn" utan som kravlöst passionerat sex.
Lycka till ;)
Var sak har sin tid.
Antingen är det helt enkelt inte er tur just nu, eller så blir det aldrig er tur.
Alla människor kan inte få barn - samt att alla människor inte är kompatibla med varandra.
Jag och mitt ex försökte i tio år. Till slut gick vi isär, träffade nya och fick ett varsit barn på varsit håll. Vi båda kunde få barn - men inte med varandra.
Ni kanske kan adoptera? Äggdonation? Embryodonation? Surrogat?