Byta namn på 5-åring

Sluta grubbla över småsaker i all evighet. Behåll nuvarande namn.

Jag skulle inte bytt. Och detta för din sons skull. Han är så pass medveten nu och vet vad han heter vilket kommer skapa massa förvirring om han helt plötsligt ska börja hela något nytt och han ska behöva förklara för alla kompisar på förskolan varför han helt plötsligt heter något annat. Och att de dessutom troligtvis kommer säga fel under lång tid pga vana vid de andra namnet. Hade istället fortsatt med de namn vi valt söt ett smeknamn som han accepterar och sen låta han byta namn när han är stor nog att ta det beslutet själv om han inte är nöjd med namnet ni get honom.

Innerst inne förstår jag att jag inte ska byta och det skulle jag inte göra nu under tiden han går på förskolan, isf om vi någon gång flyttar o han byter skola. Men jag vet inte hur jag ska "komma över" detta.. har en tendens att haka upp mig på saker. Ändå äter jag medicin mot detta (med att fastna i tankar) men det hjälper inte.

Häng upp dig du och jobba med det men snälla låt inte din son få lida för det med ett namnbyte. Inse att det bara är en tanke du för tillfället fått men den kommer inte finnas där för alltid.

Förstår att du inte skulle göra det men tänkte mera som ett argument du kan tänka på så kanske det känns lite bättre att tänker på det och kan kanske släppa det.

Jag tror utan att veta att du valt ett jättefint namn till din son och tyvärr är det så att man grubblar över det mesta om att jag hade gjort si och så hade det blivit annorlunda då osv. Tyvärr är det svårt att släppa men tänkt på den bakre och underbara son du har och att ändra namn kommer inte förändra något mer en ett namn. Vad tycker sonen om namnet? Han kanske tycker det är ett jättebra namn och inte vill heta något annat? Den vetskapen kanske kan få dig att känna dig bättre med att veta att han trivs med namnet och att du gjorde rätt val som gav det namnet.

Men lägg bara ner. Inte sjutton byter man namn på sitt barn när de är fem år gamla.
Det är ju helsjukt att ens hålla på och tänka så. Du lägger ju ner mängder av tid av att fundera på detta så om du slutar aktivt tänka på det och gör annat, ta dina tabletter och kanske lite terapi så ska du se att du kan acceptera din femårings namn.

För övrigt har namnet blivit en del av ditt barn och inget man bara byter.

Jag hade velat fråga dig vad du tror ligger under dessa funderingar på namnbytet. Har det hänt förut att du haft beslutsångest /ångest förut och den fokuserade på något specifikt? Ångesten brukar hitta en krok att hänga upp sig på. Vad hände i ditt liv som gjorde att du inte hade några namntankar då för fem år sedan? Vad associerar du namnen med? Varför är det viktigt för dig att byta? Vad är det som inte stämmer? Försök att se under namnfrågan. Jag tror att den riktiga frågan handlar om något annat.

Jag tycker inte du ska byta. Men jag känner igen mig i dina tankar. Skickade in namnpappren i sista stund och tog ett namn som var fint men släkten tyckte inte det.. Det var ett av de vanliga namnen. Släktingarnas kommentarer gnagde i mig så mycket att jag till slut bytte namn- Visseligen var min tös inte lika stor som din son men tillräckligt för att komma ihåg vad hon hette först. Så hon pratar om det ibland. Jag kan säga att jag ångrar bytet med facit i hand. dels känns det inte som hon ,  men framförallt för att hon är så medveten om sina namn. jag tänker också nästan på det dagligen, vet hur det är att inte kunna släppa det och får ångest av det . Får man fråga vad det är för namn han heter nu och du vill byta till? kanske kan du lägga till det som ett andranamn? vad säger pappan?

Har du frågat din son om han vill byta namn? han är så stor nu att barnkonventionen gäller (det gör den iofs tidigare också) men just i detta fall så ska hänsyn tas till barnets mognad och ålder.

Sonens rättighet om att få behålla sitt namn ska gå före din vilja och hans åsikt ska särskilt beaktas. Han har rätt att få behålla namn och identitet.

Barnkonventionen ska för övrigt bli lag nu.