Vi som längtar efter en 2020 bebis!

Jag hoppar in här. Är på försök 7 och går och väntar på bim den 23e april. Hoppas så mycket att det är vår tur nu!

Spännande med Egypten! Hur kommer det sig att ni åkte dit? När får du testa?

Jag dyker in här också. Väntar på BIM imorgon enligt NC men jag har en cykel på 31+4 dagar och imorgon är alltså 31-4.

Jag och min make är på vårat tionde försök och jag har nyligen kontaktat en fertilitetklinik som lyssnade på min oro och var riktigt rara. Dock ska vi fortsätta fram till juni och sen höra av oss i midsommarveckan om det inte gått tills dess. Vi har inga barn sedan tidigare och är 27 och 24 år gamla.

Jag har i princip gett upp att det ska gå naturligt nu. Med denna cykel vet jag inte alls, min temp efter ÄL är högre än vad den vart tidigare. Det gör att jag känner hopp i en del av mig, medan den andra delen är negativ och tänker att nej, det kommer aldrig gå. Jag köpte dock ett testa tidigt idag, kanske tar det imorgon om tempen fortfarande är hög.

Värst är att alla är gravida runt mig - en kollega får sin första och min svägerska sin andra i juni, och mina två bästa vänner får sina första i juli. Asjobbigt samtidigt som jag gläds med dem.

Vore skönt att dela tankar och sorg med er andra som också längtar efter en liten. ??

Förstår vad du menar med att alla runtom blir gravida och det gör tyvärr att det ofta känns hopplöst, alla andra verkar vara superfertila medans man själv står där och gråter varje gång ett test blir negativt..

Min och jag bor här :) så det blev rätt logiskt så.

Vi får testa nästa söndag!

Hoppas det går vägen för er nu!

Förstår vad du menar med att alla runtom blir gravida och det gör tyvärr att det ofta känns hopplöst, alla andra verkar vara superfertila medans man själv står där och gråter varje gång ett test blir negativt..

Ja, och det är så trist för det känns som att de inte alltid vågar prata om sin graviditet med mig. Jag vill verkligen vara delaktig, de är ju mina vänner, men vill inte heller tjata och fråga hur det går och hur det känns.

Jag får nya gravidbesked hela tiden. Vill nästan undvika sociala medier och att träffa par som varit tillsammans ett tag som KANSKE kan vara gravida just nu. Det verkar gå så smidigt för alla men för mig kommer mensen varje månad trots att vi gör allt vi kan. Jag vet ju att det är normalt att det tar ett tag men ändå oroar jag mig så mycket att något ska vara fel. Varje gravidbesked känns som ett slag i magen.

Ja, jag tänker ofta att om någon mer i min vänkrets kommer nu och är gravid så kommer jag bryta ihop fullständigt. Det gjorde jag när jag fick veta att min svägersta var gravid igen. Jag storgrät hela vägen hem (2 mil i bil) och hela resten av kvällen hemma. Tyckte att livet var så sjukt orättvist. Det var också ett tråkigt sätt som de "berättade", genom en body med "storebror 2019" på deras första, när de mycket väl visste att vi kämpat länge. Dessutom framför mina föräldrar som då inte visste om att vi kämpade. Jag höll tårarna tillbaka där men blev nedstämd och åkte hem tidigare än vad som var tänkt.

Det var min värsta dag hittills, så ont det gjorde...

Åh vad jobbigt! Som tur är har jag sluppit att få gravidbesked ansikte mot ansikte ett tag. Då kan man säga grattis glatt i luren och lägga på och gråta. De som lyckas på försök 1-3 verkar verkligen inte förstå hur känsligt det kan vara. Nu är vi "bara" på försök 7 men jag vet inte ens hur jag kommer att vara som människa om vi får försöka typ det dubbla.

Jag vet inte hur ni ser på hjälp, men kontakta en klinik om det närmar sig försök 12. Det är inte kul att gå runt i ovisshet. När man väl har pratat med dem och vet att hjälpen är på väg så är det som en stor sten faller av ens axlar! Det var så skönt att jag nästan ville gråta av lättnad, men jag var på jobbet så det var bara att "suck it up".

Det är asjobbigt att även vara på "bara" sjunde. Jag kan nästan bli irriterad på folk som säger att det är så lätt att bli gravid numera. Och folk som gnäller på olika synptom...

Jag har blivit lite mer bitter av detta helt klart. :(

Ja, vi kommer absolut att söka hjälp om det inte tagit sig innan dess. Hoppas att vi slipper!

Ja, och vi hade väntat länge med att börja försöka för att vi skulle hinna få jobb efter studierna. Under tiden vi väntade längtade jag ihjäl mig så därför känns det som att vi försökt ännu längre. Ja, jag kan ta symtomen av dem så länge jag får ett barn. Bim på tisdag. Kommer nog testa på söndag eller måndag.

Ja, vi kommer absolut att söka hjälp om det inte tagit sig innan dess. Hoppas att vi slipper!

Ja, och vi hade väntat länge med att börja försöka för att vi skulle hinna få jobb efter studierna. Under tiden vi väntade längtade jag ihjäl mig så därför känns det som att vi försökt ännu längre. Ja, jag kan ta symtomen av dem så länge jag får ett barn. Bim på tisdag. Kommer nog testa på söndag eller måndag.

Ja, vi kommer absolut att söka hjälp om det inte tagit sig innan dess. Hoppas att vi slipper!

Ja, och vi hade väntat länge med att börja försöka för att vi skulle hinna få jobb efter studierna. Under tiden vi väntade längtade jag ihjäl mig så därför känns det som att vi försökt ännu längre. Ja, jag kan ta symtomen av dem så länge jag får ett barn. Bim på tisdag. Kommer nog testa på söndag eller måndag.

Tog ett testa-tidigt idag, som är bim enligt NC. Negativt. Jag tyckte mig se en skugga, men min make kunde inte se något. Jag trodde verkligen denna gång skulle gå, då min temp är bra mycket högre än vad den brukar vara på BIM. Det är väl bara att invänta fröken röd då...

Hoppas det går vägen för er, det är hemskt här närmare året in på försöken! Vi väntade också in att jag skulle få fast jobb, nu önskar jag att vi hade börjat tidigare.

Hur har det gått? Tagit fler test eller har mensen kommit? Spännande att tempen är högre än vanligt!