Toklängtan till ett barn
Hej!
Jag och sambon har nu försökt få ett barn i ca 5år,1år med hjälp av ivf som har slutat i 2missfall och ett misslyckat försök.
Har precis fått besked om misdfall nr2,var på kub och såg framemot att se den lilla. Vi såg den lilla men inget hjärta
Jag vart och är helt knäckt!
Känns som INGET el INGEN kan hjälpa mig el förstå mig.
Jag vill inget annat än att bli gravid på nytt,är det galet eftersom vi precis fått besked om missfallet och jag ska skrapas om några dagar.
Har jag blitt helt galen?
Jag ser tiden bara flyga iväg,jag blir 36 år i april,eftersom vi inte blir gravida själva o måste planera allt med hjälp av ivf kommer stressen. Kroppen måste komma tillbaka efter missfallet(skrapningen), vi måste få till en återföring av vår lilla som nu ligger i frysen o så kommer väntan o längtan efter ett positivt besked. Måste bli så,eftersom ivf kliniken stänger över sommaren,den väntan skulle göra mig knäpp på riktigt!!!!
Är jag ensam om dessa känslor? Finns det någon,några som skulle vilja följas åt. D skulle va så skönt o dela detta n någon som förstår!!!