Nja, behöver inte vara så att den som står som ägare har rätt till hunden. Det kan bli att den som har ombesörja hunden får rätten till den. Alltså den som har betalat mat, kläder, hundvakt och lagt mest tid på den. Men det jag surfar på var ett fall där ena partnern villa ha hunden på riktigt. Då ni ändå ska omplacera den så behöver det ju inte vara en sådan stor sak. Gör så att du tar med din man och visar hemmet där hunden skulle fp ha bott. Kanske han ångrar sitt beslut om han anser att hunden skulle få det bättre där än hos sin vän.
Tror för övrigt om att ni var överens om att hunden skulle omplaceras, men inte hos vem. Så att utmåla ägaren som svår är lite konstigt. Eran kommunikation har inte fungerat helt enkelt. Sedan kanske hunden får det jättebra hos hans kompis, kanske har mycket tid och kärlek över till den.. O då vore det ju ganska snällt att låta han få behålla hunden då det är svårt om man är ensam att få tag i en hund mot en familj som vill ta hand om en omplacering hund. Det finns massor med hundar som behöver nytt hem så vill verkligen familjen ha hund så kan dom ju skaffa det.
Men fukt av ägaren att bara forsla bort hunden, men kanske han visste att det skulle vara lönlöst att dra upp en argumentation om det. Nu slapp ni ju iallafall att börja kriga på riktigt med varandra. Förstår heller inte varför man köper sig en hund om man ändå kommer omplacera den en dag.
Vad tycker era barn om att deras kompis försvinner ifrån dom? Varför kan hunden inte vara hos någon av er eller hos båda när ungarna är på andra stället eller följa dom. Det är ändå ett liv det handlar om!
Stackars hund!
Köp inte ett djur om det ska "slängas" när det inte passar längre.
I vart fall, vill du verkligen gå vidare och kan bevisa vem som har lagt ut allt ekonomiskt på hunden så finns djuradvokaterna (tror jag dom heter) går att googla.
Det viktigaste är att hunden får ett kärleksfullt och tryggt hem oavsett var den än befinner sig!
