Sjukskrivning

Följer! Nej men känner att det närmar sig. Har försökt i över två år och ska snart på min två bästa vänners baby shower. Tanken om ännu en barnfri jul är inte heller så lockande. Vill inte mer. Är rädd att det kommer gå så långt så jag blir inlagd på psyket typ.

Är du sjukskriven eller vill du bli?

Jag har inte det men vill betona att ofrivillig barnlöshet klassas som en sjukdom och rättfärdigar med andra ord en sjukskrivning. Dock vet jag inte om sjukskrivning är rät väg att gå då man istället börjar isolera sig och utifrån egna erfarenheter så mår man sämre hemma. Men du väljer såklart och har du ett arbete som ställer höga krav på dig så förstår jag verkligen.

jag trodde jag skulle bli sjukskriven. Har mått väldigt dåligt psykiskt i drygt 2 veckor. 
Var hos vårdcentralen idag för att prata om mina "problem". Konstaterades att jag har en lätt depression. Fick rekommendation att röra på mig, vara ute i solljuset och ta hand om mig själv. Så får vi se om det hjälper. 

Vi har också försökt i många år utan att lyckas tyvärr. Förstår vad du går igenom! Man blir så besatt av sina tankar att man tror att man kommer bli tokig! Men du, måste du verkligen gå på dem där? Jag har alltid tyckt att dem är litet löjliga, som en teater. Och tänk om nått går snett sen, känns som ett väldigt högt spel. Skippa dem! Jag förstår dig, fantiserar om en liten på axeln som tittar på granen, men tyvärr... stora kramar till dig! Vi får alla här inne kämpa vidare!

Ja jag känner mig tokig. Jo alltså jag låter det vara öppet till just den dagen så får vi se hur dagsformen är. Vet att det kommer vara en massa folk med egna barn och gravidmagar på ena så vi får se hur stark jag är psykiskt. Tycker också det är löjligt..

usch jag vet precis vad du menar :( 3dje julen nu som vi längtat... kram på dig!!

Det handlar inte om "hur stark du är psykiskt"! Du kan vara hur stark som helst utan att för den skull vilja gå på dem där "partyna". Det är inget fel på det! Basta

Min chef tyckte att jag skulle sjukskriva mig när jag till slut berättade, efter ett långt samtal med hen. Var egentligen där för att säga upp mig, men det ville inte chefen. Jag blev aldrig sjukskriven dock, då jag skulle tycka att det var värre att gå hemma och drälla. Och dessutom var det bara någon månad kvar till semestern.

Jag har inte varit sjukskriven men nära på. Efter vårt fjärde misslyckade fösök kollapsade jag totalt. Trodde jag mådde helt ok tills jag började få nåt som liknade panikattacker. Efter ett antal sådana var jag tvungen att söka psykologhjälp. Pratade också med min chef om hur jag mådde och började jobba hemifrån en del. Blev väldigt ljudkänslig så jag hade svårt att bara på kontoret. Känner mig bättre nu men måste fortfarande jobba med mig skälv och hålla koll på min stressnivå . Det jag har lärt mig är att börjar man må så dåligt att det blir svårt att klara vardagen så ska man söka hjälp, hur jobbigt det än är att ta första steget och söka upp en psykolog. Jag fick hjälp med det via jobbet.

Jag blev sjukskriven några veckor efter misslyckat ivfförsök 2. Bröt ihop. Fick konstaterad depression men var deppig långt innan dess. Grät och orkade knappt ta mig ut sängen. Nu strular försäkringskassan och trots att detta var i augusti och läkarintyg mm är inne så har jag inte fått någon sjukpenning. Man blir så trött på allt. Försäkringskassan accepterar inte alla läkares sjukskrivningar :(

Det är läkaren som sjukskriver men Försäkringskassan (F) som betalar ut ersättningen. F har även egna läkare som dem vänder sig till i "kniviga" fall. Det är således inte den sjukskrivande läkaren som har sista ordet utan F.