Långt namn, säga det eller ha smeknamn?

Jag älskar smeknamn så mina barn har ganska långa namn

Har man ett långt namn så får man ju smeknamn av sin omgivning vara sig man vill eller inte, så det behöver man ju inte fundera på. Smeknamnet väljer man ju knappast själv, och inte föräldrarna heller.

Jag har aldrig någonsin när jag har träffat någon ny känt 'oj, den här personen hade ett kort namn' däremot har jag träffat folk med väldigt långa namn och efternamn, men det är ju sällan så att när man talar med eller om en person behöver säga både förnamn och efternamn. Har aldrig häller tänkt 'wow! vilken snygg kombo för- och efternamn den där personen hade'. Det finns många kända personer som har ganska hackiga och klumpiga namn men man vänjer sig, typ Björn Borg, August Strindberg, Carl Larsson, etc.

Men min personliga åsikt är att om du (och din partner) är det minsta osäkra angående ett namn tycker jag att du ska skippa det, du kan ju inte ändra namnet ett år efteråt.

Förövrigt känner jag folk som heter Alexander, Emanuel, Zakarias, Olivia, Emilia, Isabella, Cornelia, Viktoria, Evelina, Alexandra, Gabriella och Antonia - inga av dem har smeknamn.

Jag hade dubbel namn som barn och fick många smeknamn. Ett smeknamn för mig är ett tecken på att man tycker om någon. Har smeknamn på mina vänner och då brukar det vara namn som passar dem. Ett smeknamn på någon blir mer personligt.

Fast sedan finns det personer som smeknamn inte funkar på eller passar med smeknamn. Det är konstigt.

Du talar om andranamnet? Det hade jag knappt inte tagit med i beräkningen eftersom att det sällan används. Långa namn får lätt smeknamn.och jag hade inte tagit ett namn där jag inte gillade det troliga smeknamnet. Ett kort namn är inget negativt så länge det inte är ett smeknamn som ges i tilltalsnamn.

Det beror ju lite på vad det är för namn också.
Tex THEODORE blir ju THEO eller TEDDY vilka är namn i sig. Men är det ett långt och ovanligt namn så kanske inte smeknamnet ni tänkt blir det som fastnar. Varken bland kompisar eller hos barnet självt. Då är det ju jobbigt att ha ett namn som man aldrig kallas eller känner igen sig i.
Namn som Anne-Marie kan ju bli både Ann, Anne, Marie, AM, Ammi och Amme (vilket alla är varianter jag hört på det namnet)

Jag skulle fundera på alternativa smeknamn som kan komma av namnet, och sedan se hur ni tänker er det. Alternativt välj bort ett långt förnamn och istället ha det som andranamn. 

Om ni gillar smeknamnet lika mycket som det länga namnet så skulle jag ge det långa namnet. Det är inte givet att alla får smeknamn men om namnet är så långt att det blir krångligt är det ju lätt hänt. Ni kan ju också styra det lite och betona det långa namnet eller låta smeknamnet komma fram om ni vill.

Jag har ett barn med ett namn som ofta blir smeknamn (Nils - Nisse), men vi har valt att aldrig använda smeknamnet utan kallar honom alltid Nils. Kompisar och andra gör som de vill och i synnerhet har han själv fått bestämma om smeknamnet är ok. Så han kallas nu olika i olika grupperingar, ofta Nisse eller Nille bland kompisar och alltid Nils hemma. 

En del får ju smeknamn som inte anknyter till namnet också.

Jag skulle välja det korta namnet eftersom ni då är garanterade att han heter det ni vill. Ett långt namn tenderar ju alltid att få smeknamn och vissa är inte alls de man tänker sig. Har en vän som heter Torbjörn, men hans smeknamn är Nalle.

 

Fast ett sånt smeknamn kan ju uppstå oavsett hur långt tilltalsnamnet är. Det har ju ingen koppling alls till namnet?

Jag skulle köra på den korta varianten

Öh, TorBJÖRN = Nalle. Uppenbar koppling ser jag iaf.

Eh, ja kanske det. Inget jag skulle tänka direkt på. Skulle lika gärna kunnat vara Karl som kallas Nalle för att storebror sa det när han var lite typ...

Men varför döpa barnet till ett långt namn om ni ändå tänkt ha smeknamnet? Då kan ni ju döpa till vad som helst.

Här är Orneliusandross men vi kör på Olle

Har ni tänkt att aktivt tilltala barnet med det kortare namnet, för att de ni gillar att säga det bättre men vill namnge barnet det längre för att det ser snyggare ut ihop med mellannamn och efternamn?

Förstår jag rätt då?

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det i så fall. På ett plan låter det ju enklare att barnet får heta det man ändå tänkt kalla det, särksillt om det också är ett etablerat namn. Men samtidigt tycker jag väl inte direkt att det är fel att ge det längre namnet heller. Det som kan bli konstigt för barnet är ju om hen enbart får höra det korta namnet och identifierar sig med det och sen i skolan möts av det längre namnet. Risken känns ju äverhängande att baenet kommer byta till det faktiska tilltalsnamnet som vuxen.