Till första gravidförsöket tog det oss två år att bli gravida. Vi hade absolut ingen bråttska, vi hade mycket runt omkring oss som kanske satte sina spår i huvudet, men när vi inte längre försökte så blev vi gravida. Jag fick ett plustecken 5 december 2014. Jag och min man hade kommit överrens om att skaffa hjälp efter nyår, innan dess skulle vi bara njuta av att vara med varandra, inga måsten. Men blev ju som sagt gravid innan dess.
Efter att min dotter föddes tog jag tag i det efter att jag hade ammat färdigt (10 månader senare). Då fick jag beskedet att jag hade PCOs.
Är nu gravid igen, oplanerat fort. Tog bort min p-stav för att det var det jag hade innan. Tänkte att det försvårade något, så bytte det till p piller. Det är lite lättare med p piller dessutom när man väl har bestämt sig för att försöka bli gravid. Jag och min man började diskutera det här med syskon. Vår dotter ska bli 3 i nästa vecka, så tycker att det kan passa bra med syskon snart. Efter första (!) försöket blev vi gravida. Sitter nu i vecka 10, fortfarande osäkert förstås, men att vi faktiskt klarade efter första försöket trodde vi aldrig. Aldrig UTAN behandling i alla fall! Blev lite snopen, då jag är en planeringsfreak och hade tänkt bli gravid först i nästa år! Hahaha! Men detta blev en glad överraskning.
Behöver alltså inte betyda att det blir svårt varje gång? .. haha
Har en vän som också har PCOs, de har två barn. Första tog lång tid, men andra gick snabbt säger hon.
Oavsett vad, om det skulle vara problem med att bli gravid för att du (enbart) har PCOs, så finns där tabletter som ökar stimuleringen av hormonsläpp så att du får ÄL. ;)