Gjort slut när föräldraledighet har börjat
Hejsan allihopa.
Jag har precis blivit föräldraledig till våran dotter som är 13 månader och det har blivit så att jag och min tjej har gjort slut men känns som att vi är tvungna att bo ihop tills båda arbetar igen vilket inte är förens om ett halvår. Vi vill att vår dotter helst ska ha blivit 1,5 år innan hon börjar på förskola.
Anledningen till att vi har gjort slut är att min tjej känner sig extremt ensam i sina känslor, och i sin vardag. Om hon har en jobbig dag på jobbet så vill hon inte berätta för mig eftersom att jag inte kan relatera till det på hennes nivå.
Detta är egentligen inget nytt som har kommit utan hon tyckte de blev mycket tydligare när vi fick barn. Bristen med att kunna kommunicera och relatera till känslor.
Värt att nämna är att jag står i kö för aspberger-utredning då jag har hämmad empati och svårigheter för känslor. Jag är säker på att jag har asp eftersom jag känner igen mig i symptomen.
Vet att i de flesta fall så säger man "Ni måste prata och kommunicera med varandra" men det är inte särskilt lätt för nån som för det mesta bara kan fokusera på den logiska sidan. Ett annat typiskt aspbergar-symptom är uttryckslöst. Jag blir inte ofta glad men när jag blir det syns det inte, bara stoneface. Samma sak oftast om jag blir irriterad men jag spänner hela kroppen och går konstigt. Ett exempel på hur jag kan reagera på om hon e ledsen är ju att just där och då i stunden har jag svårt att känna det. Jag FÖRSTÅR att hon är ledsen men det känslomässiga för det kanske kommer efter nån timme.... Kan tänka er hur det fungerar i ett gräl där den ena partnern inte kan ge några snabba svar.
Hon jobbar även med funktionshinder på sitt jobb med folk som visserligen har grövre funktionshinder så hon känner även igen symptomen.
Som sagt är detta problem inget nytt utan har bara varit mindre tydligt innan vår dotter kom. Vi har varit ihop i snart sju år och nu är det slut. Vi båda mår dåligt på våra egna sätt och har extremt svårt att prata. Hon vill inte heller prata eftersom jag inte kan ge den känslomässiga responsen och vi går båda runt och är extremt bittra. Jag går runt på tår för att försöka vara så respektfull som möjligt och får höra många bittra kommentarer under dagarnas lopp utan att jag ej svarar emot för att försöka respektera hennes känslor.
Jag tror att vi behöver flytta från varandra men i och med att vi bor i en 3.a bostadsrätt i stockholm så känner vi just nu tvingade att bo ihop då med lån och avgift,ränta,amortering(belånad över 75 så amorteringskravet gäller) blir månadsutgift på 12000. Jag hade kunnat klara av en sådan kostnad ensam när jag jobbar men inte min tjej.
Och ingen av oss har just nu kapital för att helt köpa ut den andre samt att vår dotter står ju i kö till förskolan närmast oss.
En del av mig funderar på om det är bäst för alla om jag förkortar min föräldraledighet till minimum för att vi borde bygga samla pengar istället(Jag tjänar mer än henne) och att hon får ta över igen. Det sista som vi har sagt är att vi får titta på detta när båda jobbar igen.... Men vi kan ju inte ha att vi e bittra på varandra i ett halvår.
Ett långt inlägg blev detta men jag vill försöka lösa detta på bästa smidiga sätt. Att båda får varsin lägenhet och förhoppningsvis 2 tvåor, Om möjligt i samma område för dotterns skull. Men vet inte hur jag kan gå till väga här.
Nån som har några tips,tankar eller idéer om hur detta kan lösas?
Hoppas att min förklaring inte är för snurrig.