Mamman ringer konstant

Din sambo får ta upp det igen. Om det inte hjälper får han börja ringa varje dag till ungen när den är hos mamman. Då kanske det blir en tankeställare för mamman.

Det blir ju dumt att ignorera rakt av. Men jag tycker att ni nästa gång ni hämtar barnet kan säga ungefär "X blir besvärad och på dåligt humör när du ringer så ofta, och då vi spenderar så kort tid med henom vill vi göra det fullt ut utan att anpassa oss till att du ringer. Om du vill kan vi ringa vid ett tillfälle under helgen när det passar oss, men i övrigt kommer vi inte svara i telefonen alls för att kunna fokusera på barnet under vår tid ihop". Sen stänger ni av ljudet och lägger undan telefonen, tillslut ger hon sig väl. Förstår att hon saknar barnet men en fyraåring som dessutom inte ens vill prata med mamma, nä då får hon bita ihop.

Om hon vill prata med sitt barn tycker jag att hon ska få göra det. Om ni ställer till en scen varje gång så uppstår det en ångestsituation för barnet.

Absolut ska hon få det. Men det blir jobbigt för barnet när hon ringer varenda dag. Då han aldrig riktigt kan slappna av hos oss och känna att ?nu är jag hos pappa?.

Blir verkligen ingen scen när hon ringer. Det tar vi för oss själva när barnet gått och lagt sig just för att h*n inte ska höra att även vi upplever det som jobbigt. Vi försöker hålla oss neutrala framför barnet. :)

Ok. Men vad är det som gör att barnet inte kan slappna av trots att hon ringer? Gråter hon i telefonen? Eller ger barnet skuld?

Men strunta i att svara bara. Hon kommer säkert fortsätta ringa ett tag, men om ni inte belönar det beteendet genom att svara så kommer hon ge upp till slut.

Kan ni inte svara i telefonen, berätta att allt är bra med barnet men att han är inne i en lek (eller vad han nu gör för tillfället). Antar att hon kanske inte nöjer sig med det/ringer igen...?

Kanske ni kan skicka små filmklipp av barnet? Då får hon se barnet och höra hans röst, utan att det stör barnet.

Men är en gång per dag verkligen så mycket..? Hur ofta ringer pappan när barnet är hos mamman?

Enkelt. Stäng av volymen på telefonen så ni inte hor den, och svara aldrig. Vill hon nåt viktigt kan hon skicka ett text.

Men säg helt enkelt att barnet inte vill prata varje dag med sin mamma, för det är ju sant! Mamman borde förstå det när barnet lägger på luren?

Så jädra störigt för er alla.

Ett alternativ till att slå av telefonerna är att blocka föräldern. Inte så farligt som det låter, ni kan avblocka de dagar/tider som ni säger till henne att hon kan ringa (t ex kl 19-20).

Blocka är underskattat men funkar fint.

Inte sunt alls att "tjatringa" på det där viset.

Mycket bättre att barnet får ringa när det vill. 

Dessutom behöver inte de vuxna prata i telefon inför barnet, man kan gå till ett annat rum så att de skulle skapa en ångestsituation för barnet tror jag inte så mycket på. 

Att barnet lägger på luren är ju väldigt tydligt. Mamman är den som tar i lite för mycket. 

Men TS, stäng bara av ljudet medan barnet är hos er. Visst, ni kommer se X antal missade samtal men vad ska hända med det? Det är väl bara att svara den gången ni vill, och då säga att ljudet varit av/legat på laddning/hade inte mobilen med när ni var ute osv - det är inget konstigt att man inte alltid har mobilen i högsta hugg. 

Tycker att mamman och pappan ska gå till familjerätten och göra en överenskommelse om det här och skriva ner det på papper så det inte blir en massa tjafs.

Om det är viktigt för mamman att prata med barnet varje dag, kan man inte ist komma överens om en tid då barnet ringer? Eller ni hjälper barnet ringa? Tex innan läggdagg för att säga godnatt, eller nåt liknande som passar? Skulle barnet tvärvägra att ringa, eller inte vill så får man skicka ett sms kanske med en filmsnutt eller bild på barnet som någon föreslog och säga att barnet inte ville ringa. Att ha en rutin kring samtalen tror jag hjälper barnet eftersom hen verkade bli påverkad av dem, vilket er irritation och frustration säkert spär på, barn känner av atmosfären i ett rum trots att man inte uttrycker verbalt vad man känner så känner en fyraåring av att ni inte gillar det. Tror det är lättare att möta mamman halvvägs än att stänga av telefoner eller blockera det brukar sällan hjälpa att eskalera en konflikt. Är hon dock inte ens nöjd med att ni sätter upp regler kring telefonsamtalen så blir ni nog tvungna att ta den hårda vägen via samtal hos familjerätten eller blockera/stänga av telefoner men att prova en kompromiss först tror jag är bäst.

Jag tycker inte att det är konstant för en förälder att ringa och prata med barnet varje dag en gång per dag när man är ifrån varandra. Däremot så är det väl få 4-åringar som riktigt fattar syftet med telefonsamtal och om barnet reagerar negativt på samtalen så är det väl bra att styra upp.

Kanske ska ni komma överens med mamman och barnet om en särskild tid varje dag som mamman ringer och att barnet då vet att det ska prata med mamman.