Gravid - overklighetskänslor

Jag är precis likadan. Trots att jag varit på 4 ultraljud, har jag fortfarande svårt att förstå att det är i min mage som bebisen växer.

Jag väntar nummer fyra och har nyss gjort KUB. Men har fortfarande svårt att fatta! Haha!

Tror man är ständigt orolig. Först för missfall, sen för förlossningen (det kan ju bli nåt tokigt) eller att barnet ska vara sjukt när hen föds. Sen när man väl har barnet så oroar man sig för psd (plötslig spädbarnsdöd 1:a året). Sen att barnet ska stoppa nåt i munnen och få i halsen. Sen att hen ska skada sig på annat sätt.... tror det är ett sätt att vänja sig att bli förälder. Ta det lugnt. Har du passerat v.12 och även varit på KUB där allt såg bra ut så är risken att det händer något minimalt. Du väntar barn, inte missfall. 

När jag väl fått vårt 1:a barn så kändes det typ som att någon skulle komma och hämta barnet ifrån mig/oss de första månaderna. Konstig känsla, men var säker på att vilken dag som helst kommer någon och knackar på för att hämta bebis. Hände förstås inte. Nu när vår lilla snart är 3 börjar jag kunna sluta oroa mig för saker, men visst måste man fortfarande vara uppmärksam så barnet inte drar nåt varmt över sig (redan hänt 1 gång). Inte ramlar ner från nån hög höjd, inte skär sig på en vass kniv, halkar i duschen eller dyl. Så oroar sig gör man alltid.