Hur göra med sängen till 2 åring

Hejsan

 

Det var många frågor i en och samma text.. :)

Av egen erfarenhet så hade vi oerhört svårt med våra barn när dem var små, eller nja, de är fortfarande små. Men ändå.

Kan säga att desto tidigare ni kan börja med att vänja barnen vid att sova i en egen säng desto bättre blir det för er samliv, sedan så blir det bättre för barnet att vänja sig.

Väntar ni längre så blir det svårare för barnet att vänja sig.

Så bestäm er i god tid nu om hur ni vill ha det i framtiden, lägg upp en halvdan plan och försök att köra. Alternera hur ni lägger barnet så det inte blir att ungen bara vill ha en av er... :)

Jag har gått igenom det mesta... Skriv till mig så ska jag hjälpa er mer om ni vill :)

Ni har inte en smart spjälsäng där det finns en stödbräda till, så man kan ta bort ena långsidan. Så har vi, sonen är 3 i oktober. Hans säng står precis bredvid min. Ibland läser vi på kvällen och då vill han helst ligga i sin säng och jag ligger i min. Med pappa somnar han mer i soffan eller följs in till spjälsängen och pappa står bredvid och sjunger en stund innan de säger god natt, men då händer det att han kommer upp igen. I och med närheten kan jag även ligga bredvid och massera hans fot, vilket behövs någon gång i månaden. Likaså hitta snuttefilten när han vaknar till eller känns orolig.

Däremot är båda yngsta barnen fästa vid att pappa borstar tänderna. Är han inte hemma så duger jag, annars är pappa bäst. 

Vår dotter flyttade in i eget rum (vägg i vägg med vårt) vid 7 månaders ålder, sov då fortfarande i spjälsäng. Då sövde vi henne i famnen och lade sedan ner henne i sängen, fungerade jättebra. När hon blev större, ca 1,5, klättrade hon ur spjälsängen så då tog vi bort ena sidan och satte ett urrullningsskydd där så hon kunde gå upp och in till oss om hon ville. Nu är hon 2,5 år och har för en tid sedan fått en riktig säng då vi snart skall få bebis som då behöver spjälsängen. Vi valde att köpa en vanlig 90-säng så kan vi ligga bredvid och läsa på kvällen när vi nattar, och hennes pappa kan gå om och lägga sig där ibland när hon kommer in till oss om hon är väldigt livlig och han blir störd (själv sover jag genom det mesta av detta).

När vi flyttade henne till eget rum var jag först lite motvillig men det har bara varit positivt för oss alla! Vi stör inte henne (när vi lägger oss senare, ligger och läser, när väckarklockan ringer osv) och hon stör inte oss (jag vaknade annars av minsta pip som hon gav ifrån sig även i sömnen). Hon har inga problem att hitta in till oss om hon vill även om det är mörkt. Vissa gånger vaknar hon och ropar på oss om hon ex tappat nappen, andra gånger kommer hon in och vill ligga hos oss men oftast sover hon gott hela natten i sin säng.

okej =) att v änja honom att sova i sitt rum skulle vi vilja prova att göra. 

Men vi är lite oroliga hur det blir när han vaknar upp på natten.. 

Det känns som det är "farligt och läskigt" att behöva gå in till vårat rum i natten, kanske jag som nojjar :P men är rädd att han ska ramla någonstans, kanske gå till vardagsrummet istället osv? Hur har dina barn gjort? 

Okej vilken smart lösning med sängen.. vi har tyvärr en helt vanlig spjälsäng =/ och hans växasäng får inte platsbrevid våran säng.. men kanske duger att lägga in den i samma rum iallafal =)  Är lite orolig hur det blir annars när han sövs i sitt egna rum, men vaknar på natten.. vill inte att han bli rädd eller irra omrking i natten =( 

När de var två år så hade vi deras spjälisar på var sin sida av vår dubbelsäng. Vi hade tagit bort ena långsidan så det var bara att klättra upp i vår säng/putta ner dem när de somnat för kvällen (vi har legat mellan dem tills de somnat). Så slapp vi farliga stunttrix när de vaknat hehe.