Varför inte planekonomi?

Under hela uppväxten har man alltid blivit indoktrinerad med hur bra den ''fria marknaden'' är och hur dålig planekonomi är. Jag tror dock att planekonomi är en lösning på många av samhällets problem.

Vi skulle inte tillverka saker för konsumtionens och marknadskrafternas skull, vi skulle därmed spara på miljön. Vi skulle inte få den här ''tävlingskänslan'' som finns i dagens samhälle, som orsakat psykisk ohälsa hos framför allt unga. I en planekonomi skulle alla ha en plats och en roll, och vi skulle arbeta för ett gemensamt mål, samhället, istället för att alla bara jobbar för egen vinning. Det existerar ingen samhörighet i ett marknadssamhälle, vi borde jobba som ett förenat folk, en stor familj, för vårt gemensamma samhälle. 

Finns två återkommande huvudargument mot detta som jag hört många gånger:

1. Detta skulle hindra ekonomin att blomstra. Men i en planekonomi jobbar man ju för allas trygghet och trivsel, inte för själva ekonomins skull. Som vi har det idag är ohållbart, när det krävs att ekonomin och produktionen bara ska gå uppåt och öka i all evighet. Gör vi oss beroende av marknaden så kommer vi alltid ha perioder med ekonomiska kriser som ställer till det för den vanliga människan, man kanske förlorar jobbet, hemmet eller så. Mår vi verkligen bra av att leva i denna ständiga osäkerhet och i ett samhälle som bygger på masskonsumtion? Det är varken bra för miljön eller den psykiska hälsan. Visst kanske man i en planekonomi inte har 1000 olika val av produkter, men vad gör det? Vi är så otroligt materiellt fokuserade idag, och det är marknadsekonomins fel.

2. ''Kommunismen ledde till hundra miljoner människors död''. Ja, men det var knappast planekonomin i sig som ledde till detta. Och alla ideologier kan ''spåra ur'' om en enskild person tolkar den på ett extremt sätt. Även liberalism, eller vad som helst. Sedan kan jag ju passa på att påminna om allt som marknadsekonomin har ställt till med världen över, där man exploaterar naturresurser på ställen där både djur, växter och (fattiga) människor bor. Tar bort värdefulla regnskogsområden till fördel för diverse odlingar. Alla barnarbetare och andra som arbetar i närmast slavliknande förhållanden för att upprätthålla västvärldens masskonsumtion. 

Jag tror att det största problemet med planekonomin i t ex Sovjetunionen var femårsplanerna. Det är för lång tid, det gjorde att man inte kunde beräkna vad som skulle behövas vilket ledde till tomma livsmedelshyllor och kanske ett överskott på något helt annat. Skulle fungera bättre med kanske 2 eller 3-årsplaner. Sedan har Sverige bra förutsättningar, vi är ett litet land med låg korruption, välfungerande rättssystem, och en hel del naturresurser. Vi har nu kunnat se nackdelarna i både marknadsekonomin och planekonomins historia och kan förebygga dessa. Det blir inget experiment utan väl genomtänkt.

Det hela handlar om ett samhälle där alla har en säker sysselsättning, bostad och att alla arbetar gemensamt för samhället, inte individen. Jag tror att planekonomin skulle vara lösningen på en stor del av den psykiska ohälsan idag.