Hej på er!
Tänker starta en tråd för att få kontakt med blivande föräldrar i ungefär samma ålder som en själv. Jag är 36 år och väntar mitt tredje barn.
Har 2 flickor sen innan på 11 och 7 år. Någon med liknande situation?
Här kan vi bolla olika tankar och funderingar kring graviditet och kanske syskontankar.
Välkomna :)
Hej, jag är 40 år men redan i v 31.
Har tre barn sedan innan samt två bonusbarn.
Hej!
Vad spännande!
Vad säger barnen om att få ett ytterligare syskon? Vad är det för åkdersspann emellan?
Är 38 år och nu gravid med femman. Bf kring 23/10. Lite rädd att skriva i dessa trådar. Ma i november och två mf förra året. Hoppas så att den vill stanna nu!
Är 38 år och nu gravid med femman. Bf kring 23/10. Lite rädd att skriva i dessa trådar. Ma i november och två mf förra året. Hoppas så att den vill stanna nu!
Våra barn är mellan 6-13 år. De längtar efter ett syskon.
Också haft flera missfall men se....nu är jag i v 31 och änsålänge allt gått bra. Gjort nipt.
Våra barn är mellan 6-13 år. De längtar efter ett syskon.
Också haft flera missfall men se....nu är jag i v 31 och änsålänge allt gått bra. Gjort nipt.
Ja....betalade 7000kr! Men värt all oro!!
Varför ligger denna tråd i namn-kategorin?
Jag är 43 år och väntar vårt första barn! Vi träffades sent, ingen av oss har barn sedan innan. 11+1 idag. Gjorde ultraljud förra veckan via mvc för att lugna nerverna och det såg bra ut. Nästa vecka är det kub och nipt. Det är spännande och nervöst, mycket tankar hela tiden! Hur är ni som väntar andra och tredje barnet, är ni lugnare i denna graviditeten eller är det många tankar även nu?
Hej!
Jag är 37 år och väntar mitt tredje barn med BF 2 okt 2018.
Mina tidigare barn är födda 2011 och 2013 utan några komplikationer varken under graviditeterna eller vid förlossningarna. Båda var klockrena minst sagt.
Efter kontroll av blodgruppering vid denna graviditet har man upptäckt att jag har antikroppar i mitt blod, dock väldigt få i antal och denna variant av antikropp är tydligen ingen farlig variant enligt läkarna. Det är bara något att veta om inför framtiden. Jag är inte värst oroad efter prat med läkare och blodcentral om detta.
I lördags för en vecka sedan när jag var i v 25+3 så fick jag en blödning på kvällen som inte avtog. Vi åkte naturligtvis in till förlossningen och där konstaterade man att även vattnet gått. Inget som jag märkte men det kan naturligtvis ha gått samtidigt med blödningen. Senare startar även sammandragningarna och man sätter in medicin för att förhindra förloppet + annat för att både bebisen och jag ska må bra och fortsätta utvecklas.
Jag blir så klart inlagd då jag haft en blödning och pga att vattnet har gått och nu ligger jag här och väntar på att tiden ska gå och att bebisen ska fortsätta utvecklas inne i magen. Man säger att jag blir kvar här till beräknat datum oavsett vad som händer, men vi mår båda bra. Det enda som är, är att man ligger här och är uttråkad en tid framåt, medan resten av familjen firar semester på egen hand. Jag som sett fram emot att ha en skön sommar framför mig tillsammans med mina större barn och att få njuta av den sista tiden tillsammans innan tillökningen. Är aningen besviken och bitter över att det äntligen verkar blir en bra sommar och så ligger man här istället för att kunna njuta av den.
Dessvärre blir det inte alltid som man tänkt sig men jag hoppas och tror att allt ska gå bra och att barnen ska få en härlig sommar att minnas trots allt.
Jag undrar så klart om det finns någon annan som är i samma situation med för tidig vattenavgång och som kanske också är inlagd och sjukskriven?
Lycka till allihopa och njut av den underbara sommaren!
Hej!
Jag är 37 år och väntar mitt tredje barn med BF 2 okt 2018.
Mina tidigare barn är födda 2011 och 2013 utan några komplikationer varken under graviditeterna eller vid förlossningarna. Båda var klockrena minst sagt.
Efter kontroll av blodgruppering vid denna graviditet har man upptäckt att jag har antikroppar i mitt blod, dock väldigt få i antal och denna variant av antikropp är tydligen ingen farlig variant enligt läkarna. Det är bara något att veta om inför framtiden. Jag är inte värst oroad efter prat med läkare och blodcentral om detta.
I lördags för en vecka sedan när jag var i v 25+3 så fick jag en blödning på kvällen som inte avtog. Vi åkte naturligtvis in till förlossningen och där konstaterade man att även vattnet gått. Inget som jag märkte men det kan naturligtvis ha gått samtidigt med blödningen. Senare startar även sammandragningarna och man sätter in medicin för att förhindra förloppet + annat för att både bebisen och jag ska må bra och fortsätta utvecklas.
Jag blir så klart inlagd då jag haft en blödning och pga att vattnet har gått och nu ligger jag här och väntar på att tiden ska gå och att bebisen ska fortsätta utvecklas inne i magen. Man säger att jag blir kvar här till beräknat datum oavsett vad som händer, men vi mår båda bra. Det enda som är, är att man ligger här och är uttråkad en tid framåt, medan resten av familjen firar semester på egen hand. Jag som sett fram emot att ha en skön sommar framför mig tillsammans med mina större barn och att få njuta av den sista tiden tillsammans innan tillökningen. Är aningen besviken och bitter över att det äntligen verkar blir en bra sommar och så ligger man här istället för att kunna njuta av den.
Dessvärre blir det inte alltid som man tänkt sig men jag hoppas och tror att allt ska gå bra och att barnen ska få en härlig sommar att minnas trots allt.
Jag undrar så klart om det finns någon annan som är i samma situation med för tidig vattenavgång och som kanske också är inlagd och sjukskriven?
Lycka till allihopa och njut av den underbara sommaren!