Sörjer vår hund..

Det är också extremt tungt att se hur den andra hunden sörjer. Är väldigt loj, och springer till graven och bara tittar ner i jorden. Känns som man inte kommer klara detta. Fy vad tungt det är när nån man älskar inte finns mer och man vet att man aldrig igen kommer snusa pälsen eller krama hunden..

Ja det är ju något ni borde tänkt på innan. Att det skulle bli jobbigt. Elakt mot den andra hunden också. Samtidigt förstår jag att ens bebis måste gå först.

Själv hade jag försökt omplacera BÅDA hundarna tillsammans, helst hos ngn bekant eller släkting. Eller låta en utomstående bli fodervärd där man kunde skrivit ett avtal att man ska få återkoppling om hundarnas mående på ett eller annat sätt för att veta att de har det bra.

Alternativt sökt efter hundtränare som kunde hjälpt till hur man skulle kunna få "problemhunden" att acceptera bebisen.

En hund är ens familj och jag tycker att man ska må dåligt när man väljer att avsluta ett annat liv. Definitivt får det väl ta längre tid än 2 dagar att komma över det.

Hursomhelst så har ni gjort det beslutet och det får ni ju bara leva med. Din sambo kommer ju komma över det så småningom.

Ni får bara ge det tid.

Ni kan ju försöka aktivera er med den hunden ni har kvar. Gå ut på långpromenad tillsammans och aktivera hunden så den får koppla bort längtan efter sin kamrat kanske. Hitta på roliga saker som familj tillsammans med hunden så tror jag att ni lättare kommer till freds med att ni tog rätt beslut.

Förstår att det är jobbigt. Har själv hund och har aldrig behövt ta ett sånt beslut.

Beklagar :(

Ja, tillåt er att sörja och prata om det om/när ni behöver. Avfärda inte den andras känslor och sorgen kan dyka upp om lång tid också (men blir lättare att hantera).