Min partner berättar allt om oss för sin vännina

Jag tycker att man får försöka acceptera att ens partner behöver ventilera lite hos en kompis efter att man bråkat men aldrig i livet att jag skulle acceptera att han berättade extremt privata och personliga saker som handlar om MIG. Mina privata problem är inte upp till honom att dela med någon. Det är att svika någons förtroende. 

Har du sagt till honom att det inte är okej för dig att han för vidare privata saker du berättar?

Tack för ditt svar! Jag har nämnt det för honom. Han är själv väldigt öppen och verkar inte förstå att alla inte är som han.

Tycker han respektlös, han respekterar inte din integritet. Men vissa människor är som en öppen bok, vi är olika. Jag som är en sluten person som sällan öppnar mig alls skulle fått frispel.

Vad säger han när du tar upp det?

Att han pratar om dig, och dina problem med sin väninna säger främst 1 sak, och det är att han tänker på dig och bryr sig. Det finns roligare saker att prata om med sina vänner, men oftast brukar det bli det man tänker väldigt mycket på.

Vem pratar inte om sånt med sina nära väninnor? Jag har en jag berättar det mesta för, tom om vårt sexliv. Jag hänger såklart inte ut min partner på nått sätt, utan mer ventilerar.

Jag tycker du ska respektera hans behov av att få prata. Om du ska börja förbjuda honom att prata om dig så kommer det bli väldigt märkligt för honom då han inte ser det som du.

Jag tar föregivet att saker jag berättar kan komma ut.. Vad är det som är så hemligt med just dig?

Jag berättar INTE om privata saker kring min partner för mina vänner. Alla gör inte det. Det är naturligtvis av respekt, för vissa saker har han sagt i förtroende och vissa saker vill jag inte säga för att inte utelämna honom.

Din pojkvän har kanske andra gränser - ok, alla är olika, men han måste respektera om du säger att du inte vill bli diskuterad.

Hade det var lika jobbigt om vännen hade varit man..? Jag tror det är där skon klämmer.

Att prata om bråk och sådant i er relation som han tycker är utmanande är en sak, men att berätta dina hemligheter för sina vänner är verkligen inte hans sak att göra. Han har ingen rätt, han äger inte den informationen och bryter ditt förtroende genom att föra det vidare. Att han är oförstående för att han själv är öppen är ingen godtagbar förklaring. Man kan väl begripa att andra kan vara annorlunda än en själv??

Jag ser faktiskt inget fel i att diskutera förhållandet med en vän. Det jag reagerar på är att han uppenbarligen gör det medan du är i samma rum och hör vad han säger. Att han pratar över huvudet på dig. Det tycker jag är väldigt osnyggt! Han väljer ju dessutom bort kvalitetstid med dig, för att istället prata i telefon och de facto hellre umgås med någon annan än dig. De flesta har ett behov av att diskutera sitt förhållande och sin partner med någon utomstående, men då gör man ju naturligtvis det på ett diskret sätt, och inte så att det går ut över er tid tillsammans.

Jag förstår din partner, jag har också ett stort behov av att få ventilera mig. Jag berättar allt, och då menar jag allt, för en väninna. Däremot vet jag att det jag berättar för henne aldrig kommer att komma fram, min man kommer aldrig att få veta hur mycket hon vet. Så i din situation skulle jag i så fall bli besviken för att han berättar för någon som uppenbarligen är benägen att föra det vidare, tänker på de frågor hon ställt till dig som indikerade att hon visste, och att han pratar med henne när du hör.
Det enklaste är ju om du tar upp det med honom, säger att han gärna får prata av sig, men att du inte vill få reda på det av henne i efterhand.

I min värld är det gränslöst och respektlöst att berätta allt för andra, och obegripligt vad anledningen till detta skulle vara. Ett förtroende är ett förtroende. Om du var min partner hade jag förklarat att jag inte var bekväm med att anförtro vissa saker till dig, för det skulle vara att göra våld på mig själv när du sedan för det vidare. Så priset för ditt behov av att berätta allt är att jag skulle berätta mindre för dig.

Fast att prata av sig efter gräl kan ha sina sidor. Ofta vid ett gräl tycker jag att partnern varit väääldigt orättvis och skulle jag ge min version då skulle min partner bli värsta monstret. Sedan lugnar man ner sig och inser att det kanske inte var så svartvitt.

Har man redan berättat allt framstår partnern i dålig dager. Därför pratar jag aldrig av mig efter gräl, och speciellt inte med människor som min partner måste umgås med, och som vi träffar på middagar och så.