Min partners pappa tyckte vår ettårige son och jag kunde åka med honom i bilen 3km, utan bilbarnstol. När jag sa att sonen måste sitta i sin bilbarnstol så vi tar vår bil, sa han att det inte behövdes för det är så kort sträcka så sonen kunde sitta i mitt knä.
Blev superirritetad. Undrat om jag överreagerar?
Nej du överreagerar inte. Även om han kör försiktigt och är det ingen garanti. Olyckor händer även på korta sträckor och det fins många dårar ute på vägarna. Barnen ska sitta säkert, alltid!!
Nej du överreagerar inte. Dessutom är det olagligt, för den som bryr sig om det.
Bra att du fick veta vem som definitivt aldrig ska vara barnvakt.
Nej, om det var ett alternativ att helt enkelt bara ta er bil istället tycker jag verkligen inte att du överreagerar.
Hade möjligen kunnat förstå resonemanget om ettåringen akut behövde komma till sjukhus och ingen bilstol alls fanns att tillgå. I typ alla andra situationer inte.
Nej, om det var ett alternativ att helt enkelt bara ta er bil istället tycker jag verkligen inte att du överreagerar.
Hade möjligen kunnat förstå resonemanget om ettåringen akut behövde komma till sjukhus och ingen bilstol alls fanns att tillgå. I typ alla andra situationer inte.
Bra att du fick veta vem som definitivt aldrig ska vara barnvakt.
Nej du överreagerar inte. Dessutom är det olagligt, för den som bryr sig om det.
Nej, du övereagerar inte, tänk om det hände något på de 3 km. Du skulle aldrig förlåta dig själv.
Nej du överreagerar inte. Även om han kör försiktigt och är det ingen garanti. Olyckor händer även på korta sträckor och det fins många dårar ute på vägarna. Barnen ska sitta säkert, alltid!!
Du överreagerar inte men jag tror det är rätt vanligt att tänka så i den generationen. Tycker jag hört liknande kommentarer av folk i den äldre generationen i min närhet hur många gånger som helst. "Ni brukade ligga och sova nedbäddade utan bälte när ni var små och det var inga som helst problem". Och då säger jag," Nej det var inga som helst problem för att ni inte krockade, hade ni gjort det så kanske jag hade dött. Och även om risken att krocka är liten vill jag att mina barn ska sitta säkert om det skulle hända". Efter samma diskussion sådär en 20 gånger så verkar det gå in.
De här personerna (typ samtliga jag träffat i den generationen där ämnet har kommit upp) är i normala fall betydligt mer överbeskyddande än vad jag är och jag har inga som helst problem med att känna mig trygg när mina barn är där. Det verkar helt enkelt finnas någon form av blind fläck just när det kommer till bruket av rätt barnstol vid rätt ålder.
Helt uteslutet i både min och min familjs värld!
Vad sa barnets pappa?
Klart du inte överreagerar!
Men som nämnts, "äldre" generationer kan vara lite sådär. Bilbarnstol är ju inte jättegammalt så vi som får barn idag satt ju inte själva i bilbarnstol alternativt satt i stolar som var betydligt mindre avancerade än dagens. Lag om godkänd skyddsanordning i bil för barn under 135 cm kom så sent som 2007!
Så man får uppdatera dem lite. Det gjorde jag med föräldrar/svärföräldrar och de knorrade väl ett tag men sen fattar de grejen. :) De flesta vill ju väl och är måna om sina barnbarn.
Herregud nej, du överreagerar inte. Spelar ingen roll hur kort bit man ska åka, man kan råka ut för en olycka. Dessutom om ni skulle bli stoppade av polisen så skulle nog soc bli involverade och det är säkert straffbart. Jag bor i USA och här skulle det bli fängelsestraff om man åkte med barnet i knät.
Ja, du är rabiat. Men du passar bra in i gänget på FL.
Min partners pappa tyckte vår ettårige son och jag kunde åka med honom i bilen 3km, utan bilbarnstol. När jag sa att sonen måste sitta i sin bilbarnstol så vi tar vår bil, sa han att det inte behövdes för det är så kort sträcka så sonen kunde sitta i mitt knä.
Blev superirritetad. Undrat om jag överreagerar?
Överreaktion, 3 km ...