• mersi89

    Känner mig som världens sämsta mamma

    Hej behöver råd. Min 3.5 åring är rädd för mig tror jag. Inte hela tiden men MÅNGA sammanhang kan hon först kolla på mig innan hon äter nåt hon veta är utanför ramarna vanliga dagar tex godis. Hon ger mig vibb att hon e lite rädd för mig sås vårt o förklara utan att låta som världens dåligaste mamma. Käns som ja bara säger nej nej hela tiden. Jag vill ha råd o tips. Maten e jätte jobbig just nu hon äter väldigt dåligt och det blir mycket mutning???????? kan tilläggas att ja har två till på 1.5..... ja vill inte ha de såhär ja vill att hon sk vara trygg o inte rädd för mig... har ja vart för sträng '? Hur får ja bort det här

  • Svar på tråden Känner mig som världens sämsta mamma
  • Kea03

    Usch, det känns säkert inget kul för dig. Kanske har du varit lite för sträng/ tjatig då, och hon känner sig lite stressad av dig. Slappna av ett tag så kommer hon nog över det snart.

    Du kan ju också försöka tala lite med henne, fråga om det har känts lite jobbigt med allt prat om mat och säga att nu tar vi det lite lugnare. Det kan kännas skönt för henne att uppleva att du är "på hennes sida" (vilket du förstås är i alla fall. För du är säkert en bra mamma).

  • mersi89
    Kea03 skrev 2017-07-21 21:04:50 följande:

    Usch, det känns säkert inget kul för dig. Kanske har du varit lite för sträng/ tjatig då, och hon känner sig lite stressad av dig. Slappna av ett tag så kommer hon nog över det snart.

    Du kan ju också försöka tala lite med henne, fråga om det har känts lite jobbigt med allt prat om mat och säga att nu tar vi det lite lugnare. Det kan kännas skönt för henne att uppleva att du är "på hennes sida" (vilket du förstås är i alla fall. För du är säkert en bra mamma).


    Jag vet inte hur man slappnar av!:( ja känner mig spänd hela tiden. kanske måste påminna mig själv hela tiden. Tack??
  • Nilssad
    "Inte hela tiden men MÅNGA sammanhang kan hon först kolla på mig innan hon äter nåt hon veta är utanför ramarna vanliga dagar tex godis."

    - Ja nu är det svårt ändå att veta hur sträng du är men det tror jag inte du är det för då skulle du inte vara så ödmjuk att komma hit och skriva om råd tror jag, utan jag tror du överreagerar en bit.
    Jag har en lillasyster på 4 år och hon ger mig och sin mamma en rad olika "vibbar" och "blickar" ibland när hon vet att hon inte får äta eller göra som hon vill ex godis på vardagar. Barns blickar är så över på toppen vilket är roligt tycker jag.

    Du kan verkligen inte vika ner dig på sådana saker, du kan visst säga emot utan att bli arg eller skrika på barnen, visa dig bara bestämd, rättvis och stark, ge aldrig med dig, ibland dock kan man ju mötas halvvägs om det är om att få på dem kläder :)
    Var annars glad, positiv och ödmjuk mot dina barn så har du inte gjort något fel. Men i sådana situationer så måste man spela den hårda konstapeln om du vill att dina barn ska växa upp med vett och etikett och för att ställa upp regler i hemmet.
    De kommer att tacka dig sedan för det.

    MVH
Svar på tråden Känner mig som världens sämsta mamma