3 åring äter dåligt!

Involvera honom i matlagningen. Mina äter alltid bättre när vi pratar om att detta har "Stina" och "Pelle" lagat åt oss.

Lägg liten smakbit på tallriken av det nya, men ingen press/tvång att smaka.

Gör det roligt att smaka, och prata om samker - även med rätter han äter. Typ hur smakar moroten, hur känns den, hur luktar den, vad är det för färg, osv? Sätt ord och beskriv, alla ni i familjen. "Åh den är knaprig" "Undrar hur den här stuvning en känns. Jag ska prova md min tunga. Mm den smakar XXX" eller något åt det hållet. 

Beröm när han vågar - om än bara för att spotta ut. "Vad modig du var som smakade!" 

 Om ni lagar något han inte äter så ha alltid grönsaker han gillar som han kan ta mycket av. Jag skulle dock inte göra en egen rätt till honom med något annat.

Låt honom lägga upp maten själv. 

Hej!

Tack för alla tips! Många kan jag nog testa.. kanske handlar det inte om just maten utan hur vi alla förhåller oss till den.. tyvärr var pappan exakt likadan i maten som liten.. hans mamma fick komma till skolan och se till att han åt.. så jobbade man tydligen under tidigt 80-tal..

Får testa, tror dock att envisheten kommer ta över så att han hellre går hungrig.. så gör han på dagis om dagarna.. som mamma har jag svårt att låta honom gå hungrig, det tar ju IT sin rätt i hans humör om man säger så.. gah!

Jag var det matvägrande barnet (som dessutom inte åt grönsaker). På dagis minns jag inte hur de gjorde. I skolan fick mamma bråka i tre års tid för att jag skulle få äta macka och mjölk till lunch och bara äta skolmaten de få gånger som det fanns något jag gillade. När jag började mellanstadiet gick det äntligen vägen. 

I mitt fall har det klassiska tipset ovan inte fungerat. VIlle jag inte äta så lät jag helt enkelt bli. Mammas lösning blev helt enkelt att se till att det alltig fanns något för mig att äta på matbordet (om så bara pasta och ketchup) så rätt ofta blev det en gemensam bas och sen något till mamma (och hennes sambo) och något annat till mig. 

Hej LFF!

Tack, skönt att veta att du överlevt få finns det även hopp för sonen.. förstår också att man inte "ska" laga ett mål separat till sonen, men som sagt vill jag ju inte att han inte äter alls.. för så blir det.. även om jag gärna testar att inkludera honom i matlagningen (spontant känns det som att han inte kommer intressera sig men ger det ett försök!)

På dagis har de ordnat så han nu får vegetarisk kost för då får han mer grönsaker att peta i sig men till tex frukost dricker han ett glas juice o sen undrar de varför han är grinig/sur..? Lågt blodsocker som pappa sin med största sannolikhet.. nu försöker vi lösa det med att gå upp tidigare o försöka få honom att dricka en smoothie... fungerar ibland!