Väv in klockan lika naturligt som allt annat i vardagen. Jag har en snart 3-åring som har börjat få grepp om heltimmarna nu och börjar fundera på halvtimmarna. Digital klocka kan och förstår han väldigt bra. Hans högsta önskan är att få ett armbandsur. Vi har sagt att han får ett när han har lärt sig klockan, vilket har sporrar ännu mer. Jag har gjort en enkel klocka av en kartongbit och visare fastsatta med jungfruben, som jag har hängt på hans nivå på väggen och visarna flyttar han själv medan han tittar på vad klockan på väggen är. När han ska gå och lägga sig, så har han på eget initiativ börjat ställa in visarna utefter vad vägguret visar.
Vi hade faktiskt inget aktivt mål att lära honom klockan, utan jag tror att vi alltid har pratat om vad klockan är. Vi har en klocka i varje rum, vilket underlättar. Väggklockan i hans eget rum är den som han fäster mest vikt vid just nu, på delad plats med köksklockan. Vi pratar omedvetet ofta om vad klockan är, genom att exempelvis säga: "Jaha, nu är klockan fem. Då börjar vi med maten", eller liknande, liksom att första frågan (från oss alla i familjen) när vi vaknar på morgonen är: "Hur mycket är klockan?" (ska vi inte till dagis så betyder klockan 6 att man leker lugnt i de vuxnas säng eller i sitt eget rum, beroende på vad man själv vill. Klockan 7 betyder att man har rätt att dra upp de trötta föräldrarna.) I sovrummet är det enda rum där vi har en digital klocka. Den förstår han bättre än dem som har visare, så ibland tittar han vad klockan är i exempelvis sitt eget rum och sedan springer han till sovrummet för att dubbelkolla om han har rätt.
Vi har letat efter en bok med klocka och flyttbara visare och har varit i två leksaksaffärer utan resultat. På BR sade de att intresset inte är så stort för den typen av böcker längre eftersom de flesta har digital klocka. Jag tycker att det är dumt. Båda delarna vore ju bra att lära sig, tycker man...