Jag skulle vilja höra hur ni gjorde/gör nu när ni försöker skaffa barn, berättade ni för någon om de eller blev de en överraskning för alla när ni lyckades bli gravid?
Jag tänker t.ex att jag har sån nära relation med min mamma, och de känns märkligt att inte berätta om att vi försöker bli gravid.. men samtidigt vill jag ju att de ska bli en överraskning när de väl händer..?
Vi berätta inte när vi höll på att försöka, det är lite väl intim information.....
Vi berätta inte när vi höll på att försöka, det är lite väl intim information.....
Jag skulle inte berätta, tänk om det inte går så fort som man tänkt sig? I snitt tar det typ 7 månader att bli gravid, om många i ens närhet vet att man försöker kommer säkert flera fråga hur det går - bara för att vara snälla. När det då inte går på en kvart (vilket man ju vill tro att det ska) skulle nog iaf jag bli väldigt frustrerad över att så många vet att man försöker.
Tror det kan riva upp en del jobbiga känslor om man bjuder in alla i en så öm och osäker sak.
Jag skulle inte berätta, tänk om det inte går så fort som man tänkt sig? I snitt tar det typ 7 månader att bli gravid, om många i ens närhet vet att man försöker kommer säkert flera fråga hur det går - bara för att vara snälla. När det då inte går på en kvart (vilket man ju vill tro att det ska) skulle nog iaf jag bli väldigt frustrerad över att så många vet att man försöker.
Tror det kan riva upp en del jobbiga känslor om man bjuder in alla i en så öm och osäker sak.
Vi hade lite svårt att bli gravida och sen fick jag även en missed abortion så jag höll tyst. Folk förstod nog och vissa fick ju veta om MA:t men de hade den goda smaken att inte fråga.
Man vet ju inte när man börjar försöka hur det ska gå, så blir ev lite jobbigt om man sagt det och sen går det nåt år och folk undrar.
Vi hade lite svårt att bli gravida och sen fick jag även en missed abortion så jag höll tyst. Folk förstod nog och vissa fick ju veta om MA:t men de hade den goda smaken att inte fråga.
Man vet ju inte när man börjar försöka hur det ska gå, så blir ev lite jobbigt om man sagt det och sen går det nåt år och folk undrar.
Vi berättade för vår närmsta släkt och några få nära vänner att vi försökte skaffa barn först när vi var tvungna att skaffa medicinsk hjälp då vi, eller framförallt jag, kände ett behov av stöd från omgivningen i en tuff situation. Då hade vi försökt i 1.5 år efter det senaste av 2 missfall.
Jag har berättat för en nära vän, mest för att det är svårt att hålla det för sig själv ;) sedan pojkvännen som inte alls har känsla för något berättade för sin mamma när
Jag har berättat för em nära vän. Pojkvännen berättade för sin mamma utan min tillåtelse. Väntade första riktiga mensen efter pillerstop rund 20 april. Den var sen så han tyckte att jag säkert var gravid. Så till honom att inget säga men ändå slinker det ur munnen på honom. Sur? Ja!! Mensen kom 2 dagar senare.
Skulle aldrig få för mig att berätta Hej vilt om det innan man är på smällen och är några veckor gången. Men att berätta för en nära vän man litar på känns bara skönt så man har någon utöver sambon att prata med :)
Jag har berättat för mina närmsta vänner att vi planerar ett tredje barn och att vi ska köra igång här på senvåren. Inte berättar några detaljer, men varit ärlig med att vi hoppas på en till. Vi har velat mycket fram och tillbaka, så det föll sig naturligt att berätta när vi hade bestämt oss :)
Jag valde att berätta för en utav mina närmaste vänner, min partner var helt okej med det. Det var mest för att ha någon att prata med om det inte skulle bli något eller om det blev tidiga missfall o.s.v.