Jag har en treårig dotter och vi har varit separerade i 1,5 år. Jag står inte ut när jag inte är med henne. I början sa alla att man vänjer sig att vara utan barnen, men jag tycker bara det blir värre och värre. Det är en sån otrolig sorg att det blev såhär och jag känner att jag berövats halva min dotters liv, och att hon berövats sina föräldrar.
Går det över?
Jag var varit separerad snart 3 år och har barnen varannan vecka. Barnen är 9 och 12 år. Jag har fortfarande inte vant mig, det är jobbigt när de åker och jag känner mig halv och är så ledsen för att jag missar halva deras uppväxt. Det är lite lättare med det äldsta barnet eftersom han är väldigt självständig och inte lika mammig som lilla. Kan tänka mig att det ännu jobbigare för sig som har ett ännu yngre barn :(
Jag fyller mina barnfria veckor med jobb, träning och träffa vänner och tycker att de veckorna är väldigt trevliga, men jag skulle hellre vara med mina barn.
Något du kanske skulle ha tänkt på innan ni separerade.
Något du kanske skulle ha tänkt på innan ni separerade.
Du överlevde ju innan du fick barn. Hitta på nåt du vill göra bara.
Jag har vv och jag brukar städa, fixa i trädgården, dricka öl med vänner, åka hoj mm
Nej man vänjer sig inte. Det är snart 10 år sedan vi separerade. Jag är så lyckligt lottad att jag får ha barnen mest. Dom är borta varannan helg. Det går väl an men är så klart jobbigt. Men varje sommar är dom borta en hel vecka. Det är fruktansvärt och går inte att vänja sig vid.
Det fortsätter vara jobbigt, men du måste helt enkelt se till att fylla din tid med aktivteter som gör att du inte går runt och saknar hela tiden (att du inte hinner känna efter så himla mkt).
Känner verkligen igen mig! Känner precis likadant...
Försöker hitta på saker när dottern inte är hos oss, men känner mig ändå bara halv och tom.
Har nu en till son (men annan pappa) och trodde det skulle kännas lite enklare nu, men saknaden efter äldsta dottern blev bara värre! Familjen känns "trasig" på nåt vis.
Trodde också att man skulle vänja sig...
Något du kanske skulle ha tänkt på innan ni separerade.
Man vänjer sig men det blir aldrig detsamma som innan man inte hade barn. Däremot finns det alltid en stor saknad efter ens lilla ..