Ännu en tråd om sovning, håller på bli knäckt.

Samsova? Jobbigt att behöva springa in till honom hela nätterna. Ha honom i ert rum eller i er säng.

Hej,

Jag kan rekommendera boken "somna utan gråt" av Elisabeth Pantley. Ge boken en chans, den har räddat många föräldrars nattsömn. Boken rekommenderades till mig av en barnmorska. Den säljs inte i bokhandeln längre men sök på titeln på Tradera och buda hem den.

Lycka till

Men om han ligger mellan er och känner att ni är där? Det kan ju faktiskt vara så att ni skapat otrygghet av 5mm som ni nu måste ta hand om genom att ge extra mycket närhet.

Kan det vara så att han inte är tillräckligt trött? Kanske behöver sova mindre på dagen, eller behöver mer fysisk aktivitet? Annars skulle jag också satsa på att samsova för att slippa spring.

Så hade vi det med, vet hur fruktansvärt det är att aldrig få sova :( för oss funkade det att helt bryta och byta nattningsritual. Från början sövde vi henne liggande i vår säng men det funkade inte bra. Vid ett åt bar jag henne till sömns i tre veckor. Därefter byggde vi en ny tydlig nattingsrutin. Bada, borsta tänder, läsa saga i fåtöljen, dricka vatten och sedan somna i min/mannens famn.

Hon sover bättre sedan hon började sova i eget rum också. Det vande vi henne vid genom att spendera mycket tid i hennes rum. Lekandes i timmar. Ju tryggare hon kände sig i sitt rum desto bättre sov hon. Nu får hon välja när hon vaknar om hon vill till oss eller sin säng. Brukar vara 50/50.

Jag upptäckte att min dotter sov mycket bättre om hon sov bredvid mig. Hon vaknade fortfarande varje timme, men såg att jag var där och somnade om direkt. När hon började på dagis började hon sova längre perioder och numer (4,5 år) vaknar hon bara en gång/natt.

Han har tidigare fått komma och sova i våran säng men sover inte bra där heller, han blir helt manisk då han får tag i nån av vårt hår och sliter som en tok och skruvar sig större delen av natten. Han är extremt överaktiv så han får aktivera dig ordentligt på dagarna men verkar inte hjälpa ändå:( har testat dra ner sömnen på dagen men då har han knappt klarat av resten av dagen för han har varit så trött.. men det kanske är en övergångsperiod? Har bara testat dra ner på sömnen fåtal dagar i sträck

Turas om att sova tillsammans med honom varannan natt. Ha en vuxensäng i annat rum där en kan sova. Det kommer säkert att bli bättre av sig självt, ha tålamod.

Bumpar och hoppas på något råd. Har testat att minska dagssovningen nu från ca 3h till 1.5h. Nu är han så trött då han vaknar för tidigt på morgonen så han sover 45min på förmiddagen sen 45 på eftermiddagen. Men hur länge ska man testa innan man utvärderar?

Hittills har det inte gett resultat han har vaknat mycket på nätterna och skruvade sig mkt och vaknade 5.30 alldeles för tidigt, trött direkt från morgon. Men fortsätter testa de kanske tar någon vecka?

Om ni låter dagsömnen vara och nattar lite senare då? Kanske i soffan om ni ser på en film och han kan ligga där bredvid med täcke och kudde och ni har en hand på och klappar lite? Vi fick göra så under en lång period...

Kan det vara magont? Eller tyst reflux? Inga tidigare mag eller hudproblem?

FY FAAAAN vad jag lider med er :( EXAKT så hade vi det med äldsta sonen!! HELA första året: 20-25 uppvak/natt. (ja varje natt, och ja man höll på att tappa förståndet) 1-2 år: 10-15 uppvak/natt. (Japp, fortfarande varje natt och fortfarande knäpp i kolan av detta.....) 2-3 år: 5-10 uppvak/natt. (Plus panikattacker där vi inte kunde röra honom för då slog han sjövilt runt sig, struntade i om han slog i oss eller väggar, var nog inte riktigt "vaken" liksom)
3 år: 1-3 uppvak (tack och lov!!! och LUGN! Ställde en vanlig säng intill vår dubbel och intill väggen och han fick då börja sova hos oss igen)
Nu är han 3½ och vaknar minst 1 gång per natt och vill komma och lägga sig hos oss, vilket han gärna får. Det bästa nu är att han är lugn när han vaknar och relativt lugn när han sover, han har också varit en sån där total vilding när han sover, sparkar, slänger runt med armar o.s.v. (har inte tyckt om närhet eller när det är trångt) 

Nu har vi förvisso en hel del mer problem utöver att han tidigare sovit som en kratta (och vi med) så man är ju helt seg än, haha, men ja.....något råd vet jag inte, vi har aldrig fått hjälp av BVC eller närstående utan har fått pina oss igenom den här värdelösa skiten på egen hand. Vet inte hur vi har överlevt när man tänker tillbaka men nu sitter vi här! 

Hur är han på dagarna i övrigt, verkar han nöjd? Vi har insett att inget av våra barn har något större sömnbehov, den minsta började sova 1 gång om dagen tidigt och sover max en timme nu annars går det inte att lägga han på kvällen. De brukar somna mellan halv 7-halv 8 beroende på om de varit på dagis en hel dag eller inte. Vaknar sällan senare än 05:30, förra året vaknade de ALDRIG efter 05, gärna 04:30. Spelade ingen som helst roll när vi la dom, vi provade lägga senare, och senast men icke. de skulle upp ändå. Resulterade ju givetvis bara i att de blev grinigare och grinigast :P 

Kontentan av detta är väl att jag inte hade så mycket råd att ge. Och att få höra: Det är normalt, det kommer gå över, det löser sig........Känns lite som att nån kommer och pissar på en. Man vill ge en rak höger. Det känns som detta är ödet, det kommer alltid vara såhär. Givetvis är det inte så, men det känns så!
Peppande va?!! ;) 

Heja heja, ni fixar detta, ni är mitt uppe i skiten nu och kommer senare inte fatta hur det gick till, hur ni klarade det, MEN DET GÖR NI!!!!!! Och be om hjälp om ni har möjlighet till det. Be om hjälp för guds skull. Även om det så bara är 1 gång varannan månad.

<3

Har ingen egen erfarenhet men håller med om att behålla dagssömnen men försöka lägga lite senare kan vara värt att testa.

Kan det också hjälpa att ge något att äta så han är ordentligt mätt när han ska sova och blir lite "dåsig" av det?

Under tiden som ni kämpar med sömnen så tycker jag att det kan vara bra om det finns en till säng alt. soffa att sova på så att du och mannen kan dela på nätterna. Och strunta i vem som är föräldraledig, om ni är lediga fortfarande, man blir knäpp av att inte få sova. Så hjälps åt och ta varannan natt. När ni är lediga kan det kanske också vara bra att turas om att få sovmorgon.

Beroende på om barnet är van att vara hos mor- och/eller farföräldrar eller andra anknytningspersoner så kanske ni kan bli avlastade en natt?

Lycka till!