Vindpust

Äldre 15 Mar 22:43

12 svar

Snart 6 år och åker vagn

Startar denna tråd bara för att jag vill se vad andra tycker och tänker så jätte tacksam för era svar.

Det är så att jag lever ihop med en kille som är 26 år och jag 28. Han har en dotter på snart 6 år sedan tidigare som är hos oss varannan vecka. Tillsammans har vi en bebis på snart 9 månader. Sedan vi fick vår bebis så har dotter pendlat i bebisstadier fram och tillbaka " vill äta välling, pudra rumpan osv osv" jag förstår att detta är en normal reaktion men jag har påtalat att nu har det gått en tid och jag tycker att hans dotter hänger kvar fortfarande i denna bebisbubbla. Senaste tiden har min sambo börjat köra henne i vagn till och med vid kortare promenader exempelvis till ICA och åter som är totalt 15 mins promenad. Jag tycker det här är helt galet! Jag nästintill skäms! Har diskuterat detta men då får jag bara tillbaka att vill jag köra henne i vagn så gör jag fan det. Vilket är sant men min fråga kring detta är egentligen hur han tänker kring detta? För mig handlar det om så mkt mer än att bara åka vagn utan föräldraskap hur man lär sitt barn att ta sig an livets utmaningar och allt där till. Jag upplever att hans dotter har i stort sett igen större uppfostran alls utan får göra i stort sett vad hon vill både här och hos sin mor. Varje vecka så upplever jag det som att min sambo och hans ex skall göra veckorna så "överdrivet bra" genom massa besök på lekland, bad, godis i mängder och ja Gud vet jag. Tycker helt enkelt att det curlar henne totalt! Vad är okej att tycka och tänka om detta som bonusförälder? Jag vill inte att min son skall sitta klistrad vid en iPhone vilket bonusdottern har eller käka godis innan han är 1 år.

Jasmin Karlsson

Äldre 15 Mar 23:06

#1

Det är absolut curling och bortskämdhet. MEN jag tycker inte man har nåt att säga till om som bonusförälder. Han får göra precis som han vill med sin dotter. Däremot bådar det ju inte gott för framtiden med ert gemensamma barn, att ni har så otroligt skilda syn på barnuppfostran. Det kommer bli jobbigt sen om ni kommer ha så olika regler/åsikter om gemensamma barnet.

Akua

Äldre 15 Mar 23:14

#2

Jag tycker det låter som att du överanalyserar vagnåkandet. Om jag bara pratar om det. Alltså so what om barnet vill åka vagn? Ganska snart är hon i åldern då hon absolut inte vill åka vagn, så det kommer lösa sig helt utav sig själv.
Hur man tar sig an livets utmaningar kommer inte förstöras för att barnet åker lite vagn.
Och som du skriver, normal reaktion att hon kanske vill vara lite liten för att hon fått ett lillasyskon. Det har alltså pågått i 9månader...det tycker jag inte alls låter länge. Ni kanske ska behandla henne jättejättemycket som en bebis och ge henne massor av exklusiv tid och gosande som med en bebis. Det är kanske det hon behöver just nu! Kanske det hon försöker berätta för er, att hon behöver er mer och närmare.
Lyssna på podden "kära barn" vett ja!!
:)

Vindpust

Äldre 15 Mar 23:35

#3

Akua skrev 2017-03-15 23:14:02 följande:

Jag tycker det låter som att du överanalyserar vagnåkandet. Om jag bara pratar om det. Alltså so what om barnet vill åka vagn? Ganska snart är hon i åldern då hon absolut inte vill åka vagn, så det kommer lösa sig helt utav sig själv.
Hur man tar sig an livets utmaningar kommer inte förstöras för att barnet åker lite vagn.
Och som du skriver, normal reaktion att hon kanske vill vara lite liten för att hon fått ett lillasyskon. Det har alltså pågått i 9månader...det tycker jag inte alls låter länge. Ni kanske ska behandla henne jättejättemycket som en bebis och ge henne massor av exklusiv tid och gosande som med en bebis. Det är kanske det hon behöver just nu! Kanske det hon försöker berätta för er, att hon behöver er mer och närmare.
Lyssna på podden "kära barn" vett ja!!
:)

Det är så mkt annat än vagnåkandet. Tro mig uppmärksamhet får hon i alla former jag får nästan dåligt samvete mot min bebis ibland. Grejen är att hon är van vid 150% uppmärksamhet sedan tidigare och det funkar inte nu. Jag är själv uppväxt med separerade föräldrar dock har jag syskon men jag har aldrig varit med om något liknande. Vid veckobyten så är det föräldrarna som säger hur jobbigt det är till henne, jag har sagt, skärp er för fan hon får skuldkänslor och än hur man vrider och vänder på det så är det jobbigast för dottern och ingen annan.

Vindpust

Äldre 15 Mar 23:39

#4

Jasmin Karlsson skrev 2017-03-15 23:06:59 följande:

Det är absolut curling och bortskämdhet. MEN jag tycker inte man har nåt att säga till om som bonusförälder. Han får göra precis som han vill med sin dotter. Däremot bådar det ju inte gott för framtiden med ert gemensamma barn, att ni har så otroligt skilda syn på barnuppfostran. Det kommer bli jobbigt sen om ni kommer ha så olika regler/åsikter om gemensamma barnet.

Fast om man lever ihop då kan jag tycka att man skall kunna säga vad man tycker om saker i alla fall? Det funkar ju inte att de lever sitt liv och jag mitt utan man måste ju sammanstråla på någotvis eller?

Akua

Äldre 16 Mar 00:41

#5

Vindpust skrev 2017-03-15 23:35:30 följande:

Det är så mkt annat än vagnåkandet. Tro mig uppmärksamhet får hon i alla former jag får nästan dåligt samvete mot min bebis ibland. Grejen är att hon är van vid 150% uppmärksamhet sedan tidigare och det funkar inte nu. Jag är själv uppväxt med separerade föräldrar dock har jag syskon men jag har aldrig varit med om något liknande. Vid veckobyten så är det föräldrarna som säger hur jobbigt det är till henne, jag har sagt, skärp er för fan hon får skuldkänslor och än hur man vrider och vänder på det så är det jobbigast för dottern och ingen annan.

Jag förstår att hon får uppmärksamhet men hon kanske behöver på ett annat sätt och hon kanske helt enkelt behöver 150%. Kanske mer? Och ger ni henne allt det nu så kanske deg klingar av. Att föräldrarna skiljer sig är jobbigt, att flytta runt är jobbigt och att då ett syskon är jobbigt. Hon älskar ju säkert alla vuxna och sitt syskon, men hennes världsbild kanske är helt omskakad. Och när bebisen kom var det, naturligtvis, mycket med bebisen och det kanske också gjorde det hela jobbigare.
Jag har ingen aning, så svårt att ge råd såhär på enbart text.
Om jag förstår dig rätt så får alltså 6åringen får höra av sina föräldrar hur jobbig hon är?? Det låter ju förfärligt!! :(
Jag tycker det låter som att tjejen har det tufft just nu och behöver er till fullo. Alltså hon kanske mår bra av att vara lite bebis, åka vagn och bli gullad med. Kanske framförallt av pappan då när hon är hos er, eller ni kan väl turas om. Åka iväg på egna utflykter med henne och ge henne exklusiv uppmärksamhet och kärlek.
Men som sagt, jag kanske är helt fel ute men den känslan får jag.
Men alltså, lyssna verkligen på podden!! Den är så bra! Du kan skriva in till dem och fråga också.

Vindpust

Äldre 16 Mar 00:46

#6

Akua skrev 2017-03-16 00:41:34 följande:

Jag förstår att hon får uppmärksamhet men hon kanske behöver på ett annat sätt och hon kanske helt enkelt behöver 150%. Kanske mer? Och ger ni henne allt det nu så kanske deg klingar av. Att föräldrarna skiljer sig är jobbigt, att flytta runt är jobbigt och att då ett syskon är jobbigt. Hon älskar ju säkert alla vuxna och sitt syskon, men hennes världsbild kanske är helt omskakad. Och när bebisen kom var det, naturligtvis, mycket med bebisen och det kanske också gjorde det hela jobbigare.
Jag har ingen aning, så svårt att ge råd såhär på enbart text.
Om jag förstår dig rätt så får alltså 6åringen får höra av sina föräldrar hur jobbig hon är?? Det låter ju förfärligt!! :(
Jag tycker det låter som att tjejen har det tufft just nu och behöver er till fullo. Alltså hon kanske mår bra av att vara lite bebis, åka vagn och bli gullad med. Kanske framförallt av pappan då när hon är hos er, eller ni kan väl turas om. Åka iväg på egna utflykter med henne och ge henne exklusiv uppmärksamhet och kärlek.
Men som sagt, jag kanske är helt fel ute men den känslan får jag.
Men alltså, lyssna verkligen på podden!! Den är så bra! Du kan skriva in till dem och fråga också.

Tack snälla jag ska lyssna på podden :) Hon får inte höra att hon är jobbig utan hur jobbigt de tycker att det är att hon åker då det är veckobyte. Jag tänker att man ska inte hälla bensin på en eld som redan brinner utan avtraumatisera det hela exempelvis säga att jag längta jätte mkt tills nästa måndag då du kommer igen istället för pappa är ledsen för att du ska åka kommer saknar dig massor osv. Men det är bara vad jag tycker.

Vindpust

Äldre 16 Mar 20:14

#7

Ingen med någon fler tanke? :)

lammet

Äldre 16 Mar 21:03

#8

Du ska se sen när ditt eget barn är 6 år så kommer du inte tycka att hon är så stor. Sluta störa dig på flickan och ägna dig åt något annat istället.

Vindpust

Äldre 16 Mar 22:05

#9

lammet skrev 2017-03-16 21:03:38 följande:

Du ska se sen när ditt eget barn är 6 år så kommer du inte tycka att hon är så stor. Sluta störa dig på flickan och ägna dig åt något annat istället.

Nopp är ganska säker på att jag inte kommer att behandla min son som en bebis då han är 6 år. Har själv inte fått den uppfostran. Tycker man daltar och låter barnen bestämma på tok för mkt idag jämfört med förr. Så där har du fel faktiskt.

Akua

Äldre 16 Mar 23:46

#10

Vindpust skrev 2017-03-16 22:05:04 följande:

Nopp är ganska säker på att jag inte kommer att behandla min son som en bebis då han är 6 år. Har själv inte fått den uppfostran. Tycker man daltar och låter barnen bestämma på tok för mkt idag jämfört med förr. Så där har du fel faktiskt.

Han kanske behöver bli behandlad som en bäbis en extra period i sitt liv och då är det egoistiskt eller nått att inte ge det. Varför är det så himla viktigt att bli stor fort? Bara för att Du fick en uppfostran betyder inte det alla alla andra sätt är fel. Att låta barn bestämma massor kan vara fel, barn har inte förmågan att ta många av de beslut som de tvingas till. Barn i andra länder åker på sin mammas rygg när de är flera år gamla, medan vi promt vill att de självs ska gå. Det är inte ovanligt att ett barn plötsligt vill börja använda napp igen, trots att hen slutat för flera år sedan. Barn kan behöva få vara extra mycket barn ibland för att kunna bli större. Det är inget farligt och det kommer lösa sig med tiden. Att barnet får åka vagn extra mycket gör dem inte till odrägliga vuxna, det är det andra saker som gör.
Är det jobbigt att låta henne åka vagn? Förmodligen inte, så låt det vara. Hon kommer inte vilja åka vagn när hon är 15 år, jag looooovar!!

BioBonus

Äldre 17 Mar 13:53

#11

lammet skrev 2017-03-16 21:03:38 följande:

Du ska se sen när ditt eget barn är 6 år så kommer du inte tycka att hon är så stor. Sluta störa dig på flickan och ägna dig åt något annat istället.

Kanske inte så stor så det är dags att flytta hemifrån, men en sexåring som ska börja skolan är väl ändå tillräckligt stor att gå själv?

Hade jag sett ett så stort barn i vagn, så hade jag tagit för givet att det fanns något funktionshinder bakom.

Vindpust

Äldre 17 Mar 14:16

#12

BioBonus skrev 2017-03-17 13:53:30 följande:

Kanske inte så stor så det är dags att flytta hemifrån, men en sexåring som ska börja skolan är väl ändå tillräckligt stor att gå själv?

Hade jag sett ett så stort barn i vagn, så hade jag tagit för givet att det fanns något funktionshinder bakom.

Så resonerar jag också. Vi alla mår bra av lite motion i olika former man både mår bättre och sover bättre. Jag tycker att gå från timmar sittandes framför en iPhone till att åka vagn bådar inte särskilt gott.

Snart 6 år och åker vagn

INNEHÅLL