psykopat/sociopat/narcissist

Om du nu har tankar på kontakt så var trevlig men ha tydliga gränser.

Största problemet blir för dig att visa att du i framtiden inte tänker låta dig utnyttjas, när hon utnyttjat dig tidigare.

Finns det inte ångerrätt så att du kan ta tillbaka bostaden?

Jodå bostaden löste vi genom att anulera köpet och hon fick tillbaka pengarna, tror inte det hade hållt för henne rent juridiskt.

Innan återköpet la hon ett dolt hot om barnet att det beror på hur jag sköter mig. Men löste ut henne iaf och efter det så har jag inte hört från henne.

Personligen skiter jag i pengarna är intresserad av barnet sen får hon gärna forts sitt destruktiva liv.

Ja även min familj har hon blåst och hon vet att våran familj har pengar så är inte förvånad om hon försöker med ngt

Bra där!

Du får nog vara beredd på att hon kommer försöka krama ut så mycket pengar som möjligt av dig. Vårdnadstvist tror jag inte på.

Har stött på en hel del psykopater genom åren och de bemöts bäst trevligt och med tydlig gränssättning. Den som visat sig svag är körd. Därför var det väldigt bra att du tog tillbaka bostaden. Använd din kunskap om henne för att bemöta henne på rätt sätt.

Men hon har hotat att jag aldrig ska få träffa barnet om jag "inte sköter mig"

Vill ha gemensam vårdnad så ska försöka med det även om mannen alltid förlorar för då har jag gjort det jag kan.

Det låter iofs logiskt att du inte får träffa barnet om du missköter dig. Det är också logiskt att hon hotar dig och använder barnet som maktmedel. Ta det för vad det är och hantera situationen pragmatiskt.

Är det omöjligt att uppta någon form av kontakt mellan er? Socialen har rätt i att det är bästa lösningen.

Om hon nu är rationell inser hon att hon vinner på att ha dig i barnets liv.

Hon är inte rationell och väldigt egoistisk.

Mindre stad (30000) så många som känner/vet vem jag är så känns knappast logiskt att hon ska bete sig såhär men med tanke på allt annat tokigt hon gjort så har låga förväntningar. Hon försökte isolera mig från familjen så hon har gjort bort sig där.

Poängen är att jag bryr mig inte om det längre för hon kommer inte in i våran familj någonsin igen men pga barnet får man svälja om det hjälper

Hon projicerar sina egna fel på mig grymt störande

Blir hon less på ungen lär hon väl lämna bort han till pensionärerna hon känner men då får jag kontakta socialen.

Hon har ingen släkt här heller och jag har stor släkt här så tragiskt att barnet inte kommer få tillgång till en stor släkt.. Allt är som en B-rulle från Hollywood

Jag tvivlar inte på att hon är störd. Fast för din egen skull bör du i alla fall försöka förlåta och vända blad.

Ja fast inte lätt när det är ett barn, min familj och alla vänner tycker jag ska "begrava" allt men vill kunna säga åt mitt barn i framtiden att jag försökte iaf.

Allt är bara bisarrt

Vad menas med att begrava allt? Strunta i barnet eller att förlåta och gå vidare?

För att du ska kunna vara delaktig i barnets liv kommer du behöva ha någon form av kontakt med henne. Jag tycker trevlig ton men rak och tydlig, med strikta gränser som du håller konsekvent är det bästa.

Tycker du ska tänka igenom vad du vill för barnet. Vill du ha gemensam vårdnad? Vill du ha umgänge och boende? I vilken grad, osv. Hur ska ni göra med föräldraledigheten? Första tiden kommer ju barnet mest bo med mamman, då kommer du behöva betala underhåll förmodligen. Myckert för dig att ta ställning till.

Om du vill ha hela vårdnaden och vill vinna juridiskt måste det finnas grava bevis som håller juridiskt att mamman skadar barnet, annars kommer du knappast vinna hela vårdnaden, däremot få rätt till umgänge osv.

Ditt första mål bör vara att du faderskapet fastställs på dig och att du får gemensam vårdnad (om det är det du vill). Eftersom barnet är ett spädbarn kommer du behöva umgås med mamman när du bygger upp relationen. Om du vill att barnet ska bo hos dig gäller det att du bygger upp en relation till barnet och blir en anknytningsperson. korta visiter mycket ofta rekommenderas när barnet är litet. 

Begrava= glömma bort barnet tills hon ändrar sig eller när barnet blir vuxen.

Men det känns som ett svek enl mig.

De flesta i familjen inkl vänner anser att hon är en riktigt farlig person och dom är rädd att hon skadar mig mer.

Ja jag vill att barnet ska kunna bo hos mig i framtiden och få möjlighet till en bra barndom och stort kontaktnät som inte äter psykofarmaka i framtiden.

Underhållet på 1573kr lär hon nog vela ha för antar det är max. Ja nog kan jag umgås med henne bara det finns vittne/vittnen.

Kan fast skriva över dagarna på henne förutom dom 90.

Jag tror hon kommer bli less på barnet men ändå inte låta mig vara en del av barnets liv.

Hon har en konstig relation till ett par hon inte ens är släkt med så antar att dom blir "farmor/farfar"

Dom täcker upp för allt hon ställer till med och tycker det är sjukt om barnet ska växa upp med människor som inte ens är släkt till barnet.

Ok blir det så sjukt som jag misstänker kommer nog omgivningen reagera hoppas jag

Se till att det blir delad vårdnad, sedan är det bäst för barnet att du försöker att se till att ni kommer så nära 50/50 vistelse ganska tidigt i åldern. Hade själv 50/50 på en 1.5åring.  För barn är mamma och pappa det viktigaste som finns. Med en så just behandling som möjligt föräldrarna emellan. Markera klart var gränser är/går, men ta inga strider för att bara bevisa att du har rätt i skitsaker... Barnet växer och mycket faller på plats efterhand.

Vet inte om någon redan har skrivit det, men försök hålla all kommunikation med henne skriftlig eller inspelad (det är tillåtet att spela in telefonsamtal i smyg om man själv deltar i samtalet). Ha det som vana reda nu, så att du får med alla eventuella hot och lögner. Då har du mer att komma med sen i förhandlingarna.

Jag är ingen expert. Men av de vårdnadstvister jag haft i min omgivning har jag lärt mig en sak. Det tycks som den som beter sig värst vinner i de flesta fall.
Och du MÅSTE samarbeta med henne. Ni har valt att skaffa barn tillsammans. Därmed har ni valt att samarbeta om detta barn. Tror inte det blir enkelt för dig. Men  jag är rädd att du inte har nåt val.

Var saklig, korrekt och artig. Dokumentera allt. Håll huvudet kallt och koppla bort dina känslor för henne. Räkna till hundra om så krävs. Visa inte att du blir arg osv.

Jag råder dig att berätta allt för en advokat och fråga om vad man kan göra. Spela gärna in (ljud) när du pratar med kvinnan, som bevis. Det får man göra om båda pratar.