• Ullisenweq

    Beteende hos far/morföräldrar

    Varför tror många(mina) far och morföräldrar att mitt barn är deras? Att de bättre kan trösta min bebis 4 mån än jag, att de ska ha rätt att så fort vi ses direkt ta bebisen och sen vägra släppa den. Att de ska minsann mata och bestämma regler till barnet utan fråga föräldrar.

    Varför tar de sig den friheten? De har ju redan haft sina barn? Det är väll absolut ingen självklarhet att de ens ska få träffa barnet, det är väll helt upp till föräldrarna och barnet själv. Sen borde det ligga i allas intresse men de har inte den rätten.

    Varför skapar de inte en relation till barnet som inte är som en föräldraroll. BArnet behöver bara två föräldrar men gärna flera vuxna att ha bra relationer till.

    Så trött på er som tror att era barnbarn är era barn,

  • Svar på tråden Beteende hos far/morföräldrar
  • kottelin

    Jag har ganska nyligen blivit farmor och beter mig inte på något vis som du beskriver.

    Min svärdotter ringer mig däremot ofta och vill ha sällskap och lite avlastning med bebisen. Jag barnvaktar ibland så hon kan gå till frissan eller åka och handla t ex.

    Skulle aldrig komma på tanken att "ta över". Skulle inte ens ha lust att göra det. Jag tycker det är skönt att lämna bebisen till en av sina föräldrar när den gråter och är otröstlig.

    Som du säger, jag har min bebistid bakom mig och helt ärligt så är det skönt att känna att det inte är jag som har ansvaret. Ja, förutom då jag tagit på mig det som barnvakt någon stund emellanåt. 

    Jag är en helnöjd farmor som är just det, en farmor!


    Ja, typ så...
  • Ullisenweq
    kottelin skrev 2017-01-16 10:20:03 följande:

    Jag har ganska nyligen blivit farmor och beter mig inte på något vis som du beskriver.

    Min svärdotter ringer mig däremot ofta och vill ha sällskap och lite avlastning med bebisen. Jag barnvaktar ibland så hon kan gå till frissan eller åka och handla t ex.

    Skulle aldrig komma på tanken att "ta över". Skulle inte ens ha lust att göra det. Jag tycker det är skönt att lämna bebisen till en av sina föräldrar när den gråter och är otröstlig.

    Som du säger, jag har min bebistid bakom mig och helt ärligt så är det skönt att känna att det inte är jag som har ansvaret. Ja, förutom då jag tagit på mig det som barnvakt någon stund emellanåt. 

    Jag är en helnöjd farmor som är just det, en farmor!


    Jättetacksam för ditt svar! Du låter som en underbar person att ha i barnbarnets liv och den nya familjen. Ha ha privilegiet att faktiskt ha en person med respekt, förståelse och trygghet på det sättet är enormt. Tänk att alla inte förstår det. Trist.

    När jag läser ditt svar kan jag inte låta bli att önska att du var min släkting.
  • Ullisenweq
    Ullisenweq skrev 2017-01-16 10:37:28 följande:

    Jättetacksam för ditt svar! Du låter som en underbar person att ha i barnbarnets liv och den nya familjen. Ha ha privilegiet att faktiskt ha en person med respekt, förståelse och trygghet på det sättet är enormt. Tänk att alla inte förstår det. Trist.

    När jag läser ditt svar kan jag inte låta bli att önska att du var min släkting.


    Det ska inte stå "ha ha", det ska stå "att ha"
  • Tigermamsen
    Bra inlägg. Håller med. En relation förtjänar man - inget för andra att ta för givet. Och som mor-/farföräldrar kan man inte alltid välja hur relationen ska se ut utan får ta den man får med sina barnbarn om de vill vara delaktiga.
    Jag gillar Kottelins syn på sin roll - mera sådant.
Svar på tråden Beteende hos far/morföräldrar