Världens smästa mamma

Hej

Behöver er hjälp hur skulle ni reagera om det händer er.

Jag är en tjej på 26 år som är uppväxt i Sverige. Har och utbildning och en fast jobb. Är gift och är mamma till två världens underbara barn. En pojke på 4 år och en flicka på 5 månader , lever som en vanlig svensk familj.

Dagen började att min son vaknade 11 på dagen och vi åt frukost sen jag tog med honom till Leolekland och vi lekte och lekte, vi åt mat och glass tillsammans och började leka igen. Kl 16.00 skulle vi gå hem men min son började skrika och gråta, efter varje utgång med honom börjar han gråta och skrika. När vi var hemma så började vi äta tillsammans hela familjen. Min man fick ett samtal från en vän om vi vill följa med dem till bowling vid kl 19.00. Vi sa varför inte, det blir kul för vår son för det är hans första gång spela bowling. Vi gick ditt och han var väldigt glad. När vi spelade klart en timme då vill han spela igen. Min man tänkte vi kan betala för andra omgången, när vi avslutade andra omgången då började han skrika och gråta att han vill spela mer. Vi pratade lugnt med honom att nu spelet är slut men vi kommer en annan dag. men han började skrika ännu högre och slog mig. Jag tog in honom på damtoaletten och tvättade ansiktet medan han skrek och grät.Från en av toaletterna kom ut en kvinna och hon gick ut , berättade till sina vänner att jag slog min son. Min mans vän såg det och berättade till mig när jag kom ut. Gick fram till henne och frågade henne om hon har sett mig när jag slog mitt barn Hon svara mig att det är okej och vi invandrare följer inte svensk lag, hon går från mig utan låter mig förklara. Hennes man säger till mig bryr dig inte om henne, jag förklarade att min son vill spela tre fånger medan jag har betalt för två om gånger. Sen sa han oj och började jag gråta medan min man blev arg på kvinnan. Nu känner mig världens sämsta mamma och mår så dåligt att hon kvinnan inte vill jag ska förklara.

Jag skulle aldrig slå mina barn, Dem är allt till mig. Jag läser böcker och tar ut dem på promenad , lekplats och vi tittar på filmer på lördagar.

Jag muslim men jag friar jul för att min son ska inte kännas utanför.

Verkligen inget fel alls. Förstår att det är en jobbig situation att bli satt i och att det kan vara svårt att säga någonting och tänka ut vad man vill säga. Men skulle det hända igen något liknande, dock hoppas jag inte det såklart, så skulle jag råda dig att påtala för personen (kvinnan i detta fallet) att vad hon sysslar med faktiskt är både förolämpning och förtal, båda vilka är brottsliga. Förolämpning för att hon anspelade på din ras/hudfärg/etniska eller nationella ursprung (vilken eller vilka av dessa som nu passar bäst), och förtal för att hon sprider osanning om att du begått ett grovt brott genom att misshandla ditt barn. Det är väl högst osannolikt att hon faktiskt skulle bli dömd eller ens åtalad för detta, framförallt för förolämpning - möjligen att man skulle kunna väcka åtal för förtal då det är en rätt grov anklagelse att påstå (och ljuga) om att någon misshandlar sitt barn. Men oavsett, det viktiga är att du vet det med dig och kan  påtala det för sådana där typer. De ska  veta att vad de gör inte är okej och bli påminda om att det är rentav olagligt. 

Jag skulle sagt något i stil med: "Jaha, så du påstår att jag slog mitt barn? Menar du att du såg att jag gjorde det? För min man hörde nämligen att du nyss berättade det för dina vänner här. Jag skulle vilja be om att få ditt namn och personnummer, för det är nämligen en grov anklagelse att göra som du dessutom ljuger om - du gör dig skyldig till förtal, något som är straffbart och det tänker jag anmäla. Så antingen kan du ge mig din information eller så kan jag ringa polisen nu direkt kanske."  Om du sedan faktiskt vill anmäla eller inte är ju helt upp till dig, min gissning är dock att vid det laget hade kärringen blivit jäkligt ursäktande och/eller bortförklarande och istället sett ut som ett jävla fån inför sitt sällskap. Att få en människa att skämmas (med rätta!) för sina handlingar kan också vara ett bra sätt att sätta de på plats. 

Men oavsett TS; nej du är såklart inte en dålig mamma! Är åt helvete att du ska behöva stå ut med sådana där personer. 

Verkligen inget fel alls. Förstår att det är en jobbig situation att bli satt i och att det kan vara svårt att säga någonting och tänka ut vad man vill säga. Men skulle det hända igen något liknande, dock hoppas jag inte det såklart, så skulle jag råda dig att påtala för personen (kvinnan i detta fallet) att vad hon sysslar med faktiskt är både förolämpning och förtal, båda vilka är brottsliga. Förolämpning för att hon anspelade på din ras/hudfärg/etniska eller nationella ursprung (vilken eller vilka av dessa som nu passar bäst), och förtal för att hon sprider osanning om att du begått ett grovt brott genom att misshandla ditt barn. Det är väl högst osannolikt att hon faktiskt skulle bli dömd eller ens åtalad för detta, framförallt för förolämpning - möjligen att man skulle kunna väcka åtal för förtal då det är en rätt grov anklagelse att påstå (och ljuga) om att någon misshandlar sitt barn. Men oavsett, det viktiga är att du vet det med dig och kan  påtala det för sådana där typer. De ska  veta att vad de gör inte är okej och bli påminda om att det är rentav olagligt. 

Jag skulle sagt något i stil med: "Jaha, så du påstår att jag slog mitt barn? Menar du att du såg att jag gjorde det? För min man hörde nämligen att du nyss berättade det för dina vänner här. Jag skulle vilja be om att få ditt namn och personnummer, för det är nämligen en grov anklagelse att göra som du dessutom ljuger om - du gör dig skyldig till förtal, något som är straffbart och det tänker jag anmäla. Så antingen kan du ge mig din information eller så kan jag ringa polisen nu direkt kanske."  Om du sedan faktiskt vill anmäla eller inte är ju helt upp till dig, min gissning är dock att vid det laget hade kärringen blivit jäkligt ursäktande och/eller bortförklarande och istället sett ut som ett jävla fån inför sitt sällskap. Att få en människa att skämmas (med rätta!) för sina handlingar kan också vara ett bra sätt att sätta de på plats. 

Men oavsett TS; nej du är såklart inte en dålig mamma! Är åt helvete att du ska behöva stå ut med sådana där personer. 

Hon är en idiot! Bry dig inte om henne. Det kommer tyvärr alltid finnas människor med fördomar.

Jag är från Grekland men född i Sverige. Min mamma har aldrig slagit oss även om många andra jag känner fått en lavett då och då. I deras ögon har det varit okej om barnet inte lyssnar. Detta gäller även svenskarna jag känner.

Jag är emot all stryk och tror inte att stryk löser problem. Den som rör mina barn... Gud nåde den.

Skit i folk som har fördomar! Jag tror mycket väl att du är en bra mamma. Din invandrarbakgrund gör dig INTE till en sämre förälder <3

Bry dig inte om andras skitsnack.

Däremot tycker jag att du ska öva på att förbereda din son på omställningar. Ett av mina barn har också väldigt svårt för när aktiviteter tar slut, hon hänger liksom inte med på "nu tog det slut - nu gör vi något annat" utan man måste hela tiden vara steget före och förbereda, förbereda, förbereda. Om vi hade varit och bowlat hade jag tex börjat redan på en tidig omgång och sagt "Nu är det bara tre kast var kvar, sen tar omgången slut och efter det ska vi gå hem!" Och sen upprepat det varje runda.