Längtan efter ett barn..

Hej.

Jag är en tjej (35 år) som lever med en tjej.

Jag har gjort 2 inseminationer på RMC i Malmö (där vi bor). Båda misslyckades, TROTS hormonstimulering och att ägget såg bra ut. Jag har inget fel på äggledare eller livmoder, allt har sett bra ut på undersökningar.

Jag trodde verkligen att det skulle lyckas denna gång!! Det verkade läkaren tro också!  Vi lurades att tro att det funkat, då vi fick ett svagt streck på graviditetstest på dag 17 i söndags.. Hoppet väcktes! Och mensen hade inte kommit.

Hade molvärk och stickningar i livmodern en hel vecka innan, trodde det var livmodern som växte! Sen avtog det och sen kom vanlig mensvärk på tisdagen.. Och gjorde ett negativt grav- test också när mensen kom, bara för att vara säker. Jag blev förstörd och grät i flera timmar!! Hur hanterar man detta misslyckande? Känner mig helt värdelös som människa! Längtar så mycket efter ett litet barn, vet inte hur jag ska hantera om insemination nr 3 misslyckas!! Efter det känns det som att det aldrig kommer att gå..

Hur fixar ni andra det? Ni som kämpar i flera år t o m?

Om jag får ett barn; Vill jag vara hemma i 2 år med det, jag ska aldrig klaga eller sucka när de ringer från förskolan att barnet är hängigt. Utan jag kommer glatt att hämta det och vara hemma med det så mycket som möjligt. Jag kommer att njuta av att vara ute en hel regnig lördag i en lekpark med mitt barn. Jag kommer att leva för mitt barn. Jag längtar så mycket efter ett barn! Jag ska göra allt för mitt barn.
Jag bryr mig inte om jag inte kommer utanför dörren första halvåret och bara får byta blöjor och amma, bara jag får hålla mitt lilla barn i famnen. Jag kan sitta i sandlådan en hel dag och gräva med det. Vi har redan funderat på namn, och vi älskar att titta på barnsaker och barnvagnar. Vi längtar så mycket!!!

Jag jobbar på förskola sen minst 10 år och har ägnat mitt liv länge nog nu åt att ta hand om andras barn, nu vill jag ta hand om ett eget barn.

Finns inget jag hellre vill än att vara gravid och sen få mitt lilla barn. Vårt lilla barn.

Hur orkar man med denna process med att försöka skaffa barn?
Jag är jättedeppig över detta. Hur ska man klara av det? Hur klarar ni andra?