Han bestämmer saker med sin exfru utan att prata med mig.

Så barnen ska inte få bo vv hos sin pappa för att du inte vill det? Vissa barn sover dåligt, men det är INTE en anledning att hålla dom bort från sin pappa. Hör du inte själv hur sjukt det låter? Om du inte klarar av det säkert får du flytta på dig, inte barnen. Ni kan va särbos varannan vecka och sambo varanna, tills barnen sover bättre.

Oj. Han får alltså inte ha sina barn halva tiden pga att du inte kan sova då? Jag är själv bonusmamma med sömnproblem, så det är inte som att jag inte fattar att det är besvärligt. Men ni får ju lösa sova-biten? Ska din sömn stå i vägen för hans relation med era barn? Och varför ska MAMMAN sova dåligt jämt medan ni har det bra? Hur är det rättvist?

Du får väl sova i ett annat rum när barnen är hos er. Problemet löst.

*hans relation med SINA barn (sorry)

Givetvis borde han ha sagt till sitt ex att han skulle prata med dig och sen ringt tillbaka till henne. Sen är det möjligt det hade blivit så att barnen stannade ändå, beroende på vad anledningen är till att mamman undrade om de barnen kunde stanna. (är hon bara oplanerad tycker jag man kan säga nej)

Sen är du som jag att du är lättväckt. Jag hör i princip alla ljud i huset. Ibland är det mina barn som låter, ibland min sambos. Jag kör ibland med öronproppar, man får kompromissa och det är svårt att undvika ljud när man är mer en en person i en bostad. 

Detta med att du tycker ni ska vänta med mer övernattningar tills barnen sover bättre, tja då kanske du får vänta hela livet. Det argumentet håller inte, snarare tvärtom. De kommer sova lugnare och tryggare ju mer de är vana att sova hos er. 
Dels beror det på hur små barn det gäller, många barn sover inte en hel natt utan att ge ljud ifrån sig. Här har vi tonåringar som kan sitta och spela halva natten, det stör oss också men på ett annat vis. Dem pratar man med om saken och de försöker vara tystare. Vi har också en 10-åring som ett par nätter i veckan kommer och säger att hon inte kan sova (eller somna om, snarare). Så är det att leva i en familj, kort och gott. 

Det viktigaste är att du och mannen är överens, att ni samtalar och bestämmer hur ni ska göra när hans ex tex frågar som hon gjorde nu. Ni behöver en strategi så ingen av er känner sig överkörd. DET ska du prata med mannen om, nu genast! 

Jag skulle oxå ha sagt självklart utan att ha pratat med min partner innan. Passar det inte dig att han har barn så kanske du inte borde vara tillsammans med honom...

I framtiden så har ni hans barn vv?Skulle du vilja detta?Det är så när man flyttar med en man som har familj.Tänk på detta,klarar du av detta?

Fast det håller inte att man alltid gör så, jag skulle inte vilja att min sambo inte ens nämnde saken innan. Däremot säger jag inte nej om hans barn behöver vara mer hos oss (har egna barn också) 

Jag både förstår dig o henne/honom. Levt nyfamiljsliv 16år själv med diverse problem. Är deras separation ny? Typ hänt inom ett år, DÅ är det ni vuxna som haft för bråttom. Då bör du inte blsnda sig så mycket hur dom gör med sina barn, det är deras sätt att försöka få barnen invanda i situationen. Många har för brått att flytta ihop. Annars - jaa, klart man måste rådfråga sin nya partner om saker men det kan vara svårt för pappan att säga nej då det gällrr hans älsklingar som är (hoppeligen) prio 1 i hans liv. Diskuterar han med dig o svaret blir "nej", då är ju du de n elaka o svåra styvmamman, vill du det? Samt att det aldrig blir bra i längden om man som ny partner börjar neka den andras barn att komma, han börjar ogilla det förr eller senare (läs när den största förälskelsen lagt sig). Försök hitta ett nattmönster som är bäst för er då barnen är där, kan du sova i ett avlägset rum, öronproppar?

Nu tycker jag att du är väldigt självisk! Det är hans barn och självklart ska dom kunna sova där hur mycket dom vill om pappan vill det! Det är ju hans barn.. om du tänker på din sömn får du antingen sova i ett annat rum eller så får du helt enkelt flytta ut!

Sen angående planeringen..

Jag har två barn med mitt ex, vi har båda nya partners. Barnen bor vv. Men är ALLTID välkomna både här och hos pappa när dom vill. Barnen bor här vv men jag är mamma på heltid. Ringer dom eller pappan mig på "hans" vecka och jag inte har nått planerat/är hemma så självklart är dom välkomna. Detta är deras hem och jag skulle aldrig neka dom att komma hem (detsamma gäller pappa) bara för att.