• nutcase88

    Han äter väldigt lite!

    Hej!

    Min son är 2 1/2 år och har på senare tid börjat välja bort kött helt och hållet. Jag har inget emot detta och tänker då att jag istället serverar vegetariska alternativ men detta fungerar heller inte speciellt bra. Börjar misstänka att det är konsistensen som inte riktigt känns bra för honom.

    Jag tycker att det är viktigt med varierande nyttig kost och försöker då hitta allt som han tycker om, men som fortfarande kan vara nyttiga. Jag har aldrig och kommer aldrig tvinga mitt barn att äta något han inte vill äta.

    Tyvärr är listan på vad han tycker om så pass kort att det inte längre går att variera maten längre, utan jag får laga den mat jag vet går hem hos honom 7 dagar i veckan.

    Jag klagar inte, jag är glad att han äter något i varje fall, men till sist borde detta bli enformigt och även det som nu går att äta kommer att gå över till "icke-tycker-om" listan.

    Jag börjar bli orolig och kommer att ta upp detta på nästa BVC träff som är mindre än en vecka. Fram tills dess, tänkte jag se om jag kanske kan komma i kontakt med föräldrar som varit i samma situation och hur detta artade sig? Vad för mat gick hem hos era barn? Hur längre höll detta i sig? Var det bara en period eller de slutade som vegetarianer? Hur kontrade ni maten så de fick i sig vitaminer och annat som är viktigt för barn att få i sig?

    Väldigt tacksam för svar! :)

  • Svar på tråden Han äter väldigt lite!
  • Fnollet

    Min kusin som är i 40 års åldern var lite som din son och min faster serverade honom typ bara 3-4 rätter (med varianter) när han var liten för han storvägrade annars. Nu som 40åring kan han i princip inte äta något annat än dessa rätterna, och det har gjort honom djupt deprimerad :/ han lever på gatan just nu, men det är av lite andra saker också.

    Hursomhelst, det kan få rätt trista följder om barnet bara äter en viss sorts mat. Min kusin önskar att han åt mer varierat som liten, för nu är det väldigt komplicerat för honom att äta ute, äta med familj, äta hos vänner etc. Det kan hända att du gör ditt barn en björntjänst genom att låta honom äta endast det han tycker om. Hade jag varit som dig hade jag vecka för vecka försökt introducera något nytt i maten och vänja honom vid det, men det beror ju väldigt mycket på hur jag sett det gå för min kusin :/ så jag kanske är hårdare än andra med varierad kost.

  • Anna74a

    Fast om kusinen är vuxen kan han väl aktivt välja att lära sig att äta?!
    Jag har gjort redda grönsakssoppor som jag har mixat till mitt barn som har liknande känslor inför kött, det uppskattas.
    Till det kan man ju servera ost, ägg eller smörgåspålägg som slinker ned lättare.

  • ssa123

    Min dotter idag 13 år åt enbart plättar. ENBART! Lite fil till frukosten kunde gå ner eller en slurk välling. På förskolan kunde det råka slinka ner en fruktbit eller en grönsak till plättarna, men det var långt ifrån dagligen.

    BVC sa bara att 'ge henne plättar, hon kommer tröttna' och det gjorde hon också. Efter ca 6 mån.

    Idag äter hon ALLT. Favoriten är sushi.

    Hon tränar mycket och är noga med sin kost med mycket varierat frukt och grönt i olika former.

    Jag kan lova att denna period går över.

    Mina yngre barn har haft liknande perioder, men inte lika långa och ensidiga

  • Tow2Mater

    Kyckling nuggets, hamburgare...? Eller går allt sånt bort pga du anser det "onyttigt"?

  • Fnollet
    Anna74a skrev 2016-10-25 23:38:33 följande:

    Fast om kusinen är vuxen kan han väl aktivt välja att lära sig att äta?!

    Jag har gjort redda grönsakssoppor som jag har mixat till mitt barn som har liknande känslor inför kött, det uppskattas.

    Till det kan man ju servera ost, ägg eller smörgåspålägg som slinker ned lättare.


    Nä tyvärr kan han inte riktigt det. De har försökt i säkert 20 år nu att lära honom äta annan mat. Han har lärt sig äta några fler saker, men det mesta gör honom illamående och psykiskt dålig. Det behöver inte gå så illa som för min kusin, men det kan hända och verkar vara väldigt svårt att ta sig ur. Tror det blir lite som en ätstörning i princip.
  • sextiotalist
    Fnollet skrev 2016-10-26 05:32:22 följande:
    Nä tyvärr kan han inte riktigt det. De har försökt i säkert 20 år nu att lära honom äta annan mat. Han har lärt sig äta några fler saker, men det mesta gör honom illamående och psykiskt dålig. Det behöver inte gå så illa som för min kusin, men det kan hända och verkar vara väldigt svårt att ta sig ur. Tror det blir lite som en ätstörning i princip.
    Då är det nog en annan problematik som ligger bakom detta
  • sextiotalist
    nutcase88 skrev 2016-10-25 22:40:17 följande:

    Hej!

    Min son är 2 1/2 år och har på senare tid börjat välja bort kött helt och hållet. Jag har inget emot detta och tänker då att jag istället serverar vegetariska alternativ men detta fungerar heller inte speciellt bra. Börjar misstänka att det är konsistensen som inte riktigt känns bra för honom.

    Jag tycker att det är viktigt med varierande nyttig kost och försöker då hitta allt som han tycker om, men som fortfarande kan vara nyttiga. Jag har aldrig och kommer aldrig tvinga mitt barn att äta något han inte vill äta.

    Tyvärr är listan på vad han tycker om så pass kort att det inte längre går att variera maten längre, utan jag får laga den mat jag vet går hem hos honom 7 dagar i veckan.

    Jag klagar inte, jag är glad att han äter något i varje fall, men till sist borde detta bli enformigt och även det som nu går att äta kommer att gå över till "icke-tycker-om" listan.

    Jag börjar bli orolig och kommer att ta upp detta på nästa BVC träff som är mindre än en vecka. Fram tills dess, tänkte jag se om jag kanske kan komma i kontakt med föräldrar som varit i samma situation och hur detta artade sig? Vad för mat gick hem hos era barn? Hur längre höll detta i sig? Var det bara en period eller de slutade som vegetarianer? Hur kontrade ni maten så de fick i sig vitaminer och annat som är viktigt för barn att få i sig?

    Väldigt tacksam för svar! :)


    Det var ungefär i den åldern som sonen började rata det ena efter det andra, så jag tippar att det har något med den fysiska och mentala utvecklingen (smaklökar ändrar sig, de blir mer medvetna om konsistens, sin vilja, och att kunna hantera omgivningen).
    Sonen har sedan, i sin egen takt, börjat äta mer och mer och nu som 19-åring så är det nog bara inälvsmat som han ännu inte prövat på (av det som serveras i de svenska köken då ;) ) och det enda som han inte äter av det han prövat är musslor, ostron och havregrynsgröt.
    (Men då får jag ha mina musslor och ostron ifred Glad)
  • nutcase88

    Tow2mater:

    Absolut inte. Jag försöker med allt. Jag skrev "försöker" med nyttiga alternativ. Men jag har verkligen testat allt. Jag är glad bara han äter :)

    Jag har till och med börjat tänka "strunt i vad han äter, bara han äter" men när inget kött fungerar. Jag läste på 1177 hemsida att ensidig kost går oftast bäst hem hos barn, men allt protein som finns i köttet, hur fångar man upp det utan kött? Har så lite kunskap om de här och behöver någon att bolla med! :)

    Jag vill tacka för era svar! Jag hoppas precis som någon av er säger, att detta bara är en period. Om inte, att vi kan hitta ett bra matschema som fungerar för honom. Det är väldigt frustrerande att ständigt oroa sig om han mår bra, om han blir mätt och om han är lycklig när han äter så dåligt.

  • nutcase88
    Anna74a skrev 2016-10-25 23:38:33 följande:

    Fast om kusinen är vuxen kan han väl aktivt välja att lära sig att äta?!

    Jag har gjort redda grönsakssoppor som jag har mixat till mitt barn som har liknande känslor inför kött, det uppskattas.

    Till det kan man ju servera ost, ägg eller smörgåspålägg som slinker ned lättare.


    Han äter heller inte pålägg på sina smörgåsar. Någon gång kan han tänka sig lite mjukost, men det är allt!

    Mejeriprodukter går också bort, dvs mjölk, ägg och så vidare. Mjukost, yoghurt och fil är det enda jag kan tänka mig som jag vet fungerar. Har testat allt annat, men faller inte honom i smaken! :(
  • sextiotalist
    nutcase88 skrev 2016-10-26 11:29:27 följande:
    Han äter heller inte pålägg på sina smörgåsar. Någon gång kan han tänka sig lite mjukost, men det är allt!

    Mejeriprodukter går också bort, dvs mjölk, ägg och så vidare. Mjukost, yoghurt och fil är det enda jag kan tänka mig som jag vet fungerar. Har testat allt annat, men faller inte honom i smaken! :(
    Men om det är proteinet du är rädd att han får för lite av, så kolla av hur mycket protein ett sådant litet barn verkligen behöver och kolla vad det han äter innehåller. Eftersom han äter mjukost, fil och yoghurt så har han ju proteinkällor där, det kan vara tillräckligt för ett sådant litet barn
  • Tow2Mater
    nutcase88 skrev 2016-10-26 11:29:27 följande:
    Han äter heller inte pålägg på sina smörgåsar. Någon gång kan han tänka sig lite mjukost, men det är allt!

     
    Jordnötsmör och sylt?
  • nutcase88
    sextiotalist skrev 2016-10-26 11:42:15 följande:

    Men om det är proteinet du är rädd att han får för lite av, så kolla av hur mycket protein ett sådant litet barn verkligen behöver och kolla vad det han äter innehåller. Eftersom han äter mjukost, fil och yoghurt så har han ju proteinkällor där, det kan vara tillräckligt för ett sådant litet barn


    Du har rätt! Min oro kanske har gått lite överstyr :/

    Lite protein får han i sig.
  • nutcase88
    Tow2Mater skrev 2016-10-26 13:16:53 följande:

    Jordnötsmör och sylt?


    Aldrig testat. Tack för tipset :)
  • nutcase88
    sextiotalist skrev 2016-10-26 10:55:51 följande:

    Det var ungefär i den åldern som sonen började rata det ena efter det andra, så jag tippar att det har något med den fysiska och mentala utvecklingen (smaklökar ändrar sig, de blir mer medvetna om konsistens, sin vilja, och att kunna hantera omgivningen).

    Sonen har sedan, i sin egen takt, börjat äta mer och mer och nu som 19-åring så är det nog bara inälvsmat som han ännu inte prövat på (av det som serveras i de svenska köken då ;) ) och det enda som han inte äter av det han prövat är musslor, ostron och havregrynsgröt.

    (Men då får jag ha mina musslor och ostron ifred )


    Kunde inte låta bli att le åt ditt svar. Låter kanon och hoppas det slutar lika "lyckligt" här med och att detta bara är en period!
  • Oscarsmamma84

    Har problem med min son då han inte ätit middagar sen han var ca 1 år o nu e han 3 år. Har gått hos dietist o dietistens råd är att lägg upp mat han känner igen o ny mat på tallriken. Oftast äter bara barnet det den känner igen men ibland kan nyfikheten ta över o barnet smakar även den nya maten.

  • Litet My

    Det är ingen fara, jag åt 3 maträtter som barn och äter i princip allt idag. Alternativet är ju att tvinga och tjata men det ger bara motsatt effekt. Däremot kan du erbjuda annat varje gång, någon liten bit som lägga på tallriken.

  • ellie123
    Fnollet skrev 2016-10-25 22:57:35 följande:

    Min kusin som är i 40 års åldern var lite som din son och min faster serverade honom typ bara 3-4 rätter (med varianter) när han var liten för han storvägrade annars. Nu som 40åring kan han i princip inte äta något annat än dessa rätterna, och det har gjort honom djupt deprimerad :/ han lever på gatan just nu, men det är av lite andra saker också.

    Hursomhelst, det kan få rätt trista följder om barnet bara äter en viss sorts mat. Min kusin önskar att han åt mer varierat som liten, för nu är det väldigt komplicerat för honom att äta ute, äta med familj, äta hos vänner etc. Det kan hända att du gör ditt barn en björntjänst genom att låta honom äta endast det han tycker om. Hade jag varit som dig hade jag vecka för vecka försökt introducera något nytt i maten och vänja honom vid det, men det beror ju väldigt mycket på hur jag sett det gå för min kusin :/ så jag kanske är hårdare än andra med varierad kost.


    Det låter som att det ligger något annat bakom, tex autism. En frisk person som är lite selektiv som barn brukar lära sig äta det mesta under uppväxten och i vuxen ålder. Har man däremot något funktionshinder så kan maten vara ett uttryck för det och då är det ju något som sen kan påverka hela livet. Att hamna på gatan gör man ju inte bara för att man inte lärde sig äta all sorts mat som lite, då ligger det ju helt klart annat bakom. 

    Att äta ensidigt som liten behöver inte alls betyda att man fortsätter äta ensidigt, tvärtom kan det göra att man får i sig näring orkar växa och utvecklas och sedan vidgar sin repertoar och börjar äta mer varierat.

    Sen behöver ju alla barn utmanas lite lagom och uppmuntras att prova även annat än favoriträtterna. Men en del barn behöver mer tid på sig att lära sig tycka om nya smaker och våga prova något okänt, medan andra lätt tar till sig allt nytt och är mer matglada.
Svar på tråden Han äter väldigt lite!