Gråt nästan varje kväll, världens sämsta mamma?

Vi har tre barn. Kvällarna har absolut inte alltid varit myspys. Mycket skrik och gråt och bråk och alldeles för sena läggningar har vi tampats med. Det var skönt när de åtminstone var så små att man inte behövde våndas över att skicka dem trötta till förskolan dagen därpå ;) Sen har vi haft perioder som varit lugna och sköna och där allt flytit på bra och alla barn varit i säng före 21 och då känns det i gengäld som att man inte vet vad man ska göra av den plötsliga oceanen av "vuxentid" haha.

Mitt bästa tips när det gäller så små barn är att släppa förväntningarna och "rutinerna". Se till att barnet är mätt, torrt och i pyjamas när det börjar närma sig läggdags någotsånär. Då är grovjobbet gjort och barnet kan somna när det somnar utan krångel. Om det sen funkar bäst för er att ha en fast läggningsrutin exakt samma tid varje dag och hålla stenhårt på den, eller bara chilla och låta barnet somna i soffan medan ni kollar på tv, det måste ni prova er fram till. Undvik alla "måsten" och andras idéer om vad en bra nattning innebär och hitta ett sätt som funkar för er.

Jag har en son som är strax över två månader. Han skriker VARJE kväll trots att man vyssa gungar myser sjunger pratar lugnt osv. Tog upp det på BVC och de sa att det kan vara en utvecklingsfas som kommer vid mellan 2-5 månader och att det är någon form av obehag att somna för bebisen. Dock är det otroligt frustrerande. Hon sa också att ibland kan det vara bra att bryta vanan att skrika tex gör barnet iordning för sängen och bädda ner varmt och skönt i vagnen och gå en kortare promenad. Exempelvis.

Vår dotter på 2 månader skriker också varje kväll av övertrötthet tror vi. Men hon skriker även på dagarna innan hon somnar... Svårt att veta ibland vad som är fel och om det är övertrötthet men verkar så för det är ej hunger. På kvällen funkar bara liggamning och att hålla i hennes armar lite och hon vaknar flera gånger innan hon somnar djupt. På dagen är det bärsele/bärsjal och ibland funkar vagn. Man känner sig värdelös när man inte kan trösta och hon ska skrika 30 min före varje sovpass och vi har funderat mkt på allergier/kolik men hon hade ont i magen första veckorna och då var hon gasig och spände benen och så är det inte nu så det verkar som hon bara är trött...

Vi låter våran son, som alltid varit svårsövd, somna till flaskan .. Är det något som funkar?

Här fungerar det då han han sysselsatt med att äta .. blir trött utan att jag "bidrar", tar 20 min att äta upp .. får nappen direkt maten är slut och somnar!

Båda våra barn har haft en period av gråt på kvällen innan de fyllt 1. Vårt BVC kallade det för kvällsoro och berättade att det var vanligt.

Vi bar i bärsele eller skumpade på sängkanten när det var som värst.

För våra blev det bättre när de blev större men båda nattas fortfarande av oss och har aldrig kunnat somna själva (2 och 5 år).
Vi har inte försökt tvinga dom heller, nattningen är en mysig och lugn stund vi har tillsammans.

Provat napp?

Vårq barn har somnat lugnt med nappen.

Jag har två barn. Det andra barnet (5 mån) tenderar att skrika när han är trött. Det är ungefär så som han meddelar att "nu vill jag sova, hjälp mig att komma till ro", utan att ha visat det tidigare genom gäspning, ögongnugg eller andra signaler. Barn är olika - en del har en liten skrikperiod innan de somnar, andra inte. Det är sannolikt inte ditt "fel" TS. Vi får tyvärr inte välja grundläggande sömnro för våra barn utan man får hitta sina metoder för att förmedla lugn och söva. Här funkar liggamningen bäst men det är svårt när man har ett syskon att passa. Annars så är det bärsele eller promenad ute i vagn som gäller.

Till sist: det här med sömn förändras flera gånger under resans gång! Snart kanske det ändrar sig och ni har myskvällar igen!

Såg på Godmorgon Sverige i denna veckan. de pratade om två tjejer som startat en blogg om mammor i din situation. Men vad hette de???
ni får väl e posta till dom och fråga.
Har själv haft 4 barn med X. dom hade ingen problem att somna. Hade le tur kanske.

Tänker på hur ser era sociala förhållanden ut. Fins oro där som barnet känner?
Vad kan ligga bakom det?

Har ni provat med 
www.youtube.com/results
kan hjälpa barnet att komma i ro. Hoppas det i alla fall.

Jag vet inte riktigt, men jag har nog aldrig tänkt på samma sätt som ni gör. Jag har liksom aldrig hållit på att natta barnen när de varit så där små. I stället har jag ammat, burit, lekt eller lämnat i fred - vad som behövts just för stunden. Jag har försökt hålla dem nöjda och belåtna, och rätt vad det är har de somnat i famnen, vid bröstet, på lekfilten eller någon annanstans. Då har jag lagt dem där de verkat sova bäst.

Måste du natta barnet?

Vi hamnar i soffan och tittar på tv de flesta kvällarna. Barnet somnar i vår famn och sedan när vi vuxna är trötta går vi och lägger oss tillsammans.
Då spelar det ingen roll om hon somnar 19 eller 23. Ingen press på oss föräldrar heller :)

Eller skriker ert barn innan det hannar i sin säng?