Son som "kräver" att jag skall komma till honom

Vad är det han vill att du ska göra när du kommer dit?

Har jag en tid att passa buntar jag ihop ungen och går. Om inte är jag väl ändå envisare än en tvååring.

Ja, bär honom. Han kommer protestera, men att diskutera eller övertala en envis, trotsig två-tre-åring, det brukar vara en kamp som ingen är vinnare i

Tips från förälder med barn i trotsåldern i flera år: Välj dina strider! Noga! Skapa inte konflikter av sånt som inte måste bli en konflikt.

Vad ville pojken att du skulle göra, är väl det första man undrar?

Har man en tid att passa funkar det liksom inte att lirka och vänta ut de små. Då tar man dem under armen och går helt enkelt. Har man tiden att vänta ut dem så gör man det (eller fortsätter sakta bort tills dess att de börjar gå mot en, då kan jag vända och möta upp dem). 

Har tvillingar som väldigt snart blir 3 så jag vet hur frustrerande det kan vara när de vägrar gå. Gärna då att en vägrar gå och den andre vill springa i förväg *gråhårig*

Lyfter upp honom över axeln och går. Tålamod har jag bara när jag har tid.

Jag lyfter min 2.5 åring från förskolan nästan varje dag. Skulle jag vänta ut honom så får jag vänta resten av eftermiddagen.

Som flera undrat - varför vill han att du skall komma? Vill han bli buren? Är han trött efter dagen på dagis? Vill han hålla dig i handen? Vill han gå tillbaka in på dagis? Titta på en sten?

Jag skulle aldrig hota med att gå. Det känns inte konstruktivt.
Om mitt barn vägrat komma och bad mig komma dit skulle jag gå dit. Du får ju gå dit tillslut i alla fall. Varför inte undvika konflikten genom att lyssna på honom? Kommer han om du går till honom först?
Annars skulle jag ställa en fråga, tex "vill du att jag bär dig eller vill du hålla mig i handen?"
Alternativt skulle jag gjort det till en lek; "vi ser vem som kommer först till stolpen där borta" eller "nu kommer jag och fångar dig...på ett lekfullt vis".

Kort sagt skulle jag gjort vad som krävs för att undvika bråk, men vad som krävs är ju olika för olika barn.

Om inget fungerar och barnet protesterar, vägrar bli buren, vägrar följa med, eller liknande skulle jag utgå från att det är trött och/eller hungrigt, och jag skulle lyft upp barnet för att gå därifrån. Som sista alternativ, såvida det inte är vad barnet själv önskat.

Låter som det blev en onödig maktkamp där. Varför gick du inte till honom? Du hade inte förlorat något på det.

För oss funkar de oftast om jag bara följer med och tittar, ofta vill han visa det han lekt med tidigare och sen kan vi gå, tar bara några minuter och det ser jag alltid till att ha

Om han inte vill gå så brukar jag berätta vad vi ska göra, då brukar han vilja gå rätt snabbt

Om inget funkar och vi har bråttom så säger jag bara att antingen går han eller så bär jag honom, och då antingen går han eller så bär jag honom

Att bara vänta och ropa eller hota med att gå själv funkar aldrig i såna situationer, han vill ju något när han ber mig komma och det är rätt respektlöst av mig att bara ignorera det bara för att och hota med att gå är ju inget hot med substans då han nog gärna skulle vilja stanna och jag kan ju inte lämna honom där på riktigt

Om du aldrig kommer när han ber dig, varför ska han då komma när du ber honom?

Menar inte att man alltid kan eller ska det, men om man ber om något så måste man ju visa att det går åt båda hållen, han kan lita på att jag kommer när han ber och jag kan (efter ett tag, inte alla situationer, är ju ett litet barn, inte i farliga situationer såklart) lita på att han kommer när jag ber honom

Det är inte så att jag struntar och går och väntar på att han ska komma alltid. Jag har gjort det en tre fyra gånger nu och det verkar ju inte funka så bra eftersom det ändå tar tid.
Klart att när jag inte har bråttom s¨å tar jag mig mer tid och kanske leker en stund kvar där. Nu är det då några ggr som han står kvar och om jag också har kommit så tittar han ner i marken och sneglar på mig skrattar och sen stirrar kvar i marken. Ja det kanske är hans sätt att leka men ibland har man bråttom och ska man vara tvungen att ta 40 minuter extra ledigt från jobbet för att sluta tidigare och göra den här stirra ner i backen leken? (de dagar jag har annat som måste göras en viss tid)

Jag får väl helt enkelt bara bära honom då om det är så att han inte vill gå själv. Trots att det kan sluta med högljudda protester. =O

Men det kan väl knappast handla om några 40 minuter han sneglar i backen och skrattar? Ge honom ett par minuter och så tar du över genom att tex kittla honom lite och sedan ta hans hand för att börja gå. Vill han inte då får du ge honom alternativet att bli buren. Om du tvingas lyfta upp ett ilsket barn kan man försöka förbättra humöret tex genom att hissa upp i luften, blåsa lite i nacken, göra "roliga" läten eller liknande.

Varför måste du ta ledigt från jobbet för att hämta ditt barn? *nyfiken*