Dunderulle

Äldre 12 Sep 09:39

10 svar

Min son verkar ha dagisångest

Hej. Jag skulle verkligen behöva lite pepp och/eller tips. Det är så att min 20 månaders son skolas just nu in på dagis. Han har gått i två veckor. De senaste dagarna kommer tillfällen då jag inte känner igen honom. Han är vanligtvis pigg och glad (förutom när han är för hungrig eller för trött) Så fort han förstår att han ska till dagis blir han ledsen. Han hämtar mina ytterkläder för att klä på mig så att jag ska följa med (det är sambon som lämnar) Häromdagen fick han ett utbrott med grin och skrin och var jättesvårt att trösta honom. När han väl lugnat ner sig var han som vanligt igen. Nätterna är riktigt tuffa. Han vaknar kring tre och sedan somnar han inte om helt igen. Istället så gnäller, skriker, gråter han samt att han bits, nyps och sparkas ibland. Inget fungerar. Jag och min sambo känner inte igen honom alls. Han brukar var rätt lätt att natta och oftast sover han i sin säng hela natten. Ibland kommer han upp till oss men då somnar han om efter en stund.

Det kan vara värt att nämna att det är ett nytt syskon på väg vilken dag som helst nu. Jag undrar verkligen hur det här ska sluta. Jag oroar mig för att kaoset inte ska ta slut utan till och med eskalera när bebisen kommit. Vi ligger dessutom ganska efter på sömnen vi föräldrar, vilket kanske inte är det bästa för en stundande förlossning.

Jag skulle vara oerhört tacksam för tips och råd eller få höra om någon känner igen sig och att det har blivit bra.

Lena

Äldre 12 Sep 09:49

#1

Låt bli att skola in och ha båda barnen hemma!

Aileen Allannah

Äldre 12 Sep 10:04

#2

Men det är väl klart att han måste få reagera på två stora förändringar i hans lilla värld, börja på förskolan och dessutom strax få ett syskon! Var tacksamma över att han visar sina känslor i stället för att bara vända dem inåt och bita ihop.

Sous

Äldre 12 Sep 10:41

#3

Det är väl kanske ett dumt tillfälle att skola in precis när bebisen ska komma? Då ska ni väl ändå ha honom hemma ett tag, åtminstone de två veckor pappan är hemma, dels för att han ska knyta an till bebisen och dels för att man inte vill ha hem förskolevirusen till nyfödda? Jag antar att ni var tvungna för att få förskoleplats från augustivakanserna?

enmamma

Äldre 12 Sep 10:51

#4

Varför skola in honom när det inte behövs?
Stackars liten, klart han känner på sig att du är hemma och reagerar.
Ja jag vet att det kan bli tufft med 2 små hemma men det kan bli ännu tuffare om storebror upplever sig åsidosatt.

AnkiC

Äldre 12 Sep 11:44

#5

Det där är en väldigt vanlig reaktion när de börjar förskolan. De upplever separationsångest och det skapar oro. Många nya intryck och denna oro ger sämre sömn. Det brukar bli bättre efter ett tag när de kommit in i gruppen och byggt upp trygga relationer med barnen och pedagogerna. Att dessutom få ett syskon är ytterligare en grej att reagera på. Syskonet ses ju som en rival i början, speciellt för en tvååring. Att bli bortlämnad i samband med att denna "rival" flyttar in är nog det sämsta man kan göra. Ha honom hemma.

Gina43

Äldre 16 Sep 07:58

#6

Grattis till kommande syskon! Jag håller med om det andra nämnt här om att det kanske blir mycket på en gång med både förskola och syskon på en och samma gång. Tänker på att barn har en separationsfas kring 18 månader - kanske hänger det lite på det också? Prata med förskolan om ni har kontakt med en bra pedagog där. Känn sedan efter om det verkligen är nödvändigt med förskola just nu. Jag hade kanske väntat lite till i ett sånt här läge, men jag vet inte hur pedagogerna ser på avbruten inskolning eller ett avbrott i vistelsen. Platsen borde ni få ha kvar i alla fall?

Jag tycker att ni ska dela upp er nu. Maken tar äldsta barnet och du får vila. Det är du som ska göra det största jobbet inför förlossningen. Du behöver din sömn.

enmamma skrev 2016-09-12 10:51:26 följande:

Varför skola in honom när det inte behövs?

Stackars liten, klart han känner på sig att du är hemma och reagerar.

Ja jag vet att det kan bli tufft med 2 små hemma men det kan bli ännu tuffare om storebror upplever sig åsidosatt.

Jag tycker att ditt inlägg är orättvist och snudd på elakt (syftar på "stackars liten", som om föräldrarna vore grymma på något vis). Nej, det finns inga belägg alls för att ett barn på knappt två år förstår varför förskolan finns och kopplar ihop vistelse där med att mamma och pappa måste jobba! Så små barn känner inte helt till vad ett jobb är. Det känner därmed inte alls på sig att "mamma är hemma" (av annan anledning än jobb, vad det än vara må, i det här fallet inför att syskon ska komma).

Syskonet har inte kommit än. Klart att barnet förstår att det är en förändring på gång där men barnet har ingen insikt ännu om vad det innebär.

Jag har själv fått barn med strax över 20 månader mellan. Då hade äldsta barnet redan skolats in sedan ett tag tillbaka eftersom vi båda jobbade mellan barnen. Det var inga problem med fortsatt vistelse på förskola och att ett syskon hade kommit. Men med det sagt så är alla barn olika och har olika behov. Senare, närmare sommaruppehållet, ville den äldste få vara med oss hemma. Det märkte jag när jag lämnade honom. Då fick han det.

När bebisen kom såg vi till att det äldsta barnet hade så kul som möjligt och alltid blev väl aktiverad hemma, fick mycket uppmärksamhet m m. Han skulle inte känna sig undanskuffad. Ja, vi delade upp oss. Storasyskonet tycker att bebisen är jätterolig, kommer med sina nappar, leksaker, vill ge smakisar nu när han sett oss göra det. Vill slänga bebisens blöja i hinken osv.

mammalovis

Äldre 16 Sep 19:23

#7

Separationsfasen vid 18 månader är välkänd. Många barn är tuffare att skola in runt 1,5 till kanske 3 års ålder då de har fattat att den lämnande föräldern försvinner, men inte har tidsbegrepp eller förmåga att förstå att föräldern kommer tillbaka och blir ledsna av att känna sig övergivna. Sedan har de en massa intryck att bearbeta vilket ofta tar sig uttryck i orolig sömn. Alla intryck tröttar också.

Alternativen är väl två: ge så mycket tid och närhet ni har när ni är hemma och vänta ut att det så småningom går över eller vänta och skola in senare om mamman ändå inte jobbar utan är hemma.

mammalovis

Äldre 16 Sep 19:24

#8

Gina43 skrev 2016-09-16 07:58:48 följande:

Grattis till kommande syskon! Jag håller med om det andra nämnt här om att det kanske blir mycket på en gång med både förskola och syskon på en och samma gång. Tänker på att barn har en separationsfas kring 18 månader - kanske hänger det lite på det också? Prata med förskolan om ni har kontakt med en bra pedagog där. Känn sedan efter om det verkligen är nödvändigt med förskola just nu. Jag hade kanske väntat lite till i ett sånt här läge, men jag vet inte hur pedagogerna ser på avbruten inskolning eller ett avbrott i vistelsen. Platsen borde ni få ha kvar i alla fall?

Jag tycker att ni ska dela upp er nu. Maken tar äldsta barnet och du får vila. Det är du som ska göra det största jobbet inför förlossningen. Du behöver din sömn.

Jag tycker att ditt inlägg är orättvist och snudd på elakt (syftar på "stackars liten", som om föräldrarna vore grymma på något vis). Nej, det finns inga belägg alls för att ett barn på knappt två år förstår varför förskolan finns och kopplar ihop vistelse där med att mamma och pappa måste jobba! Så små barn känner inte helt till vad ett jobb är. Det känner därmed inte alls på sig att "mamma är hemma" (av annan anledning än jobb, vad det än vara må, i det här fallet inför att syskon ska komma).

Syskonet har inte kommit än. Klart att barnet förstår att det är en förändring på gång där men barnet har ingen insikt ännu om vad det innebär.

Jag har själv fått barn med strax över 20 månader mellan. Då hade äldsta barnet redan skolats in sedan ett tag tillbaka eftersom vi båda jobbade mellan barnen. Det var inga problem med fortsatt vistelse på förskola och att ett syskon hade kommit. Men med det sagt så är alla barn olika och har olika behov. Senare, närmare sommaruppehållet, ville den äldste få vara med oss hemma. Det märkte jag när jag lämnade honom. Då fick han det.

När bebisen kom såg vi till att det äldsta barnet hade så kul som möjligt och alltid blev väl aktiverad hemma, fick mycket uppmärksamhet m m. Han skulle inte känna sig undanskuffad. Ja, vi delade upp oss. Storasyskonet tycker att bebisen är jätterolig, kommer med sina nappar, leksaker, vill ge smakisar nu när han sett oss göra det. Vill slänga bebisens blöja i hinken osv.

Den tuffare perioden med småsyskon kommer ofta när de börjar röra sig och ta leksaker ...

Lia4

Äldre 16 Sep 19:29

#9

Jag hade helt klart avbrutit inskolningen om jag ändå skulle vara hemma med bebis. Hade sett det som em enorm chans att kunna vara hemma med barnet längre och skola in senare.

Har skolat in mina barn vid ca 16 månader pga att jag och sambon var tvugna att börja jobba, men hade ALDRIG gjort det om jag skulle vara hemma med syskon.

Gina43

Äldre 16 Sep 22:30

#10

mammalovis skrev 2016-09-16 19:24:57 följande:

Den tuffare perioden med småsyskon kommer ofta när de börjar röra sig och ta leksaker ...

Ja, säkert! Fast det är ju initialt vi diskuterar här tänkte jag

Är helt öppen för att det kan svänga men är tacksam för att det inte blev full svartsjuka från start.

Min son verkar ha dagisångest

INNEHÅLL