Är min fd är tillsammans med en psykopat?

Oj, jisses säger jag. Det här var tufft. Förstår att detta måste vara fruktansvärt frustrerande. Vilken människa.

Stackars era barn. Det måste vara väldigt jobbigt för dem att vara där mitt i allt detta.

Men att ditt ex är en sådan att han inte reagerar. Otroligt märkligt.

Han är alkoholist och hon psyksjuk. När tänker du stå upp för barnen på riktigt och ta nästa steg?

Vad är nästa steg för dig? Att vägra lämna barnen till deras pappa?

Här finns en pappa som har delad vårdnad om deras gemensam barn, så bara för att han har problem med alkoholen så har han inte förverkat rätten att ha sina barn under sin tid. Psyksjuk vet jag inte om den nya kvinnan är. Mer att hon är kontrollerande och grovt svartsjuk.

Det finns olika "nästa steg". Att uppmärksamma soctjänst och familjerätt är ett av dem - långt före din gissning om förverkade rättigheter. Btw är det barns rättigheter, inte föräldrars.

TS har flytt ur alkoholismen, barnen står kvar, och du ser inga nästa steg? Exet har skaffat ngn som matchar pågående dysfunktion och barnen far illa.

Jag menar att det är lätt att sitta här och säga att man ska ta nästa steg när man inte behöver ta ansvar för kommande händelser. Därför frågade jag dig vad du tyckte var nästa steg. 
Vad händer om TS agerar så allt bara bli värre? Det är hennes barn som är brickor i ett spel här och det är inte bara att ta nästa steg. Så klart ska hon agera men jag vill inte komma med råd här. En alldeles för komplicerad fråga där man spelar ett högt spel då man har två människor som inte följer spelets regler. 
Jag tror, om nu den nya är psykopat som TS befarar, att allt lätt kan vändas mot henne. Att allt kan bli värre. 

Jag tycker TS står upp för barnen på riktigt redan så ingen skugga över henne. Jag känner att hon är en mycket ansvarsfull mamma och vill deras bästa. 

Min magkänsla är mer att jobba med pappan. Att försöka få honom att förstå hans ansvar och att de två ska agera som föräldrar och att mer ignorera den nya kvinnan i stället för att ha diskussioner med henne. Absolut inte ha kontot med henne. Men som sagt, hur lätt är det att komma med råd i denna svåra situationen. 

Jag adresserar TS för att det är hon som startat tråden men självklart faller skuggan främst på de två andra vuxna. Det blir inte värre för barnen av att tiga eller sluta sopa för ngn med beroende eller missbruk. Att växa upp med alkoholism sätter djupa spår i form av smärtsamma minnen men framförallt etablerar det ofta reaktionsmönster och sätt att hantera sin omvärld TS nog inte önskar sina älskade barn. Jag förstår att jag lät krass men i sådana här trådar bjuder ngn TS på förståelse och någon annan tar barnperspektivet. Jag hoppas att summan av delarna ger TS en push att agera för det är ingen dans på rosor att växa upp med alkoholism.

*inte värre av att sluta tiga, skulle det förstås vara.

Jjag har ansökt om stöd hos socialtjänsten och socialtjänsten gjorde en anmälan gentemot min fd. Det görs nu en utredning och han skall gå med ett program för alkoholister. Vi har barnen varannan vecka då jag tycker att det är viktigt att barnen träffar sin pappa. Jag och barnen har en öppen dialog kring deras pappas problem och dom hör av sig till mig nät deras pappa är berusad, och jag hämtar hem dom till mig. Då jag och mitt ex tillsammans M med socialstyrelsen har en överenskommelse att han har barnen under kontrollerade former, vilket innebär att han och jag har kontakt de veckor han har barnen, för att jag skall ha kontroll över att han dricker. Problemet blir då att är hans kvinna är där, så svarar han inte. Detta gör mig frustrerad då det inte alltid hjälper att ringa barnen då jag inte vill använda dom som mellanhänder och fråga hur det går, och om pappa är nykter, det skapar bara oro hos barnen. Till slut kan jag ringa 4-5 ggr utan att han svarar eller att han kopplar bort mig. Då brukar det komma ett sms från hans kvinna, där hon anklagar mig för att allt möjligt. Jag har förklarat för henne, jag kan inte ens räkna gångerna att jag har en ny man jag är lycklig med, jag är inget hot. Jag har bett henne lägga sin energi på sin egna relation. Har förklarat att det kanske inte är jag som är det största hotet, utan hennes egna agerande. För ett tag sedan hade jag och min dotter bokat in en tjejdag med shopping och mys, visserligen på fd vecka, men vi har flytande veckor där våra barn gör det dom känner för att göra. Kvällen innan ringde mitt ex och sa att det inte gick, då hans kvinna och båda barnen skulle på bio. Min dotter ville inte detta, men jag ville inte att hon skulle behöva välja. Timmarna efter berättade min dotter att det aldig var aktuellt med bio, utan min son hade fått välja att vara hemma. Medans min dotter hade fått följa med mitt ex och hans kvinna och shoppa. Jag känner mitt ex väl och är övertygad att han inte varit den drivande..då vi båda varit lika i våra tankar kring barnens frihet att välja aktivitet oavsett vecka. Denna kvinna och jag och mitt ex har gemensamma vänner. Deras dotter är kompis med min dotter. Härrom veckan fick jag reda på att denna dotter inte ville vara i närheten av mig. Det visade sig att kvinnan har pratat så mycket illa om mig och hittat på div lögner till våra gemensamma vänner som på något sätt har kommit fram till deras dotter. Detta är visserligen utagerat med hennes föräldrar så jag hoppas det är lugnt nu. Anledningen att jag funderar på om hon har drag av psykopati är flera. Dels besattheten av mitt ex, att kontrollera allt, att efter en månads relation viilja planera att köpa hus och se mitt ex och våra barn som hennes familj, att hon efter tre månader känner att hon har rätten att bestämma hur min kontakt med barnen skall se ut, att hon är sjukligt svartsjuk, att hon trakasserar mig med lögner kränkningar, att hon manipulerar mitt ex att han inte agerar på ett sätt som är normalt och tar ställning, att hon har den makten att inte tillåta mig och mitt ex att ha kontakt gällande barnen. Att hon inte drar sig att sprida lögner för gemensamma vänner, att hon inte känner nån ödmjukhet vad som är korrekt att göra, att efter 2 träffar med barnen, känna sig att ha rätten att gå in i min sons rum och iaktta vår dialog och mästra mig att jag bara får prata med barnen på mina veckor, och inte får prata färdigt med mina barn i deras rum, utan att jag och barnen måste gå ut på utsidan. Orolig för vad nästa steg blir.

OK, det låter hemskt.
Den där kvinnan har problem. Men ett samarbetssamtal är nödvändigt. kanske kan du få med det som ett krav från soc som ett steg i utredningen. Samt att barnen ska vara med och berätta om sin upplevelse.

Man kan ju hoppas att soc har möjlighet att även prata med henne under utredningen.
Jag är förvånad att era gemensamma vänner inte sett igenom detta.
Men det är bra om du behåller allt hon skrivit, och kanske det är även underlag för förtalsanmälan.

Det låter hemskt och vad bra du faktiskt agerat. I din sits hade jag löpande uppdaterat handläggaren på vilken motvind du arbetar i för att trygga dina barn. Då dokumenteras det i akten och som ovan sagt, spara alla galenskaper du blir måltavla för. Det låter dock okunnigt från soc sida att du ska agera kontrollant i hans missbruk - det är ju detta du gjort dig fri från. Däremot förstår jag aspekten att barnen ska finnas tillgängliga för ömsesidig kontakt hans vecka så att de inte blir lojala mot missbruket. Att hans nya saboterar detta ihop med din fd hade jag upplyst soc om pronto.