Har du en sund relation till din kropp?
Hej!
Jag känner att jag vill starta en tråd om ett ämne som jag vet berör alla kvinnor på ett eller annat sätt. Mestadels gör jag det för att kunna dela tankar med andra som är i samma stadie eller som har kommit längre när det gäller acceptansen av våra kroppars utseenden. Vill höra allas tankar.
De allra flesta kvinnor jag har mött har haft eller har en skev syn på sin kropp, eller framför allt ett enormt fokus kring sin kroppsform/vikt, och detta är ju ett aktuellt ämne. Jag har personligen haft problem med hetsätning och hatat mig kropp, men på senare tid har jag kommit på att det egentligen inte är specifika kroppsdelar jag generellt har hatat genom åren (har dock såklart haft vissa komplex) utan jag får känslan av att det är HELA min kropp jag ogillat, mitt yttre, min form, mig själv som individ. Mjuk, tung, slapp, benig, svag, uppsvälld. Det har funnits en konstant tanke i mitt bakhuvud om hur min KROPP känns, hur den är, hur folk ser mig utifrån. Alltid. Varje dag. Samma kropp genom alla år, men samtidigt denna rannsakan av mig själv som aldrig verkar ta slut. Tillslut får man svindel och börjar tappa greppet om mig själv, en själv som person tillhör inte ens kropp. Kroppen är en separat del av en själv som objektiviseras och bedöms.
Känner du igen dig? Självkänslan kan finnas där, men kroppen, bilden av sig själv fortsätter vara komplicerad. Jag undrar hur man gör för att en gång för alla kunna lyckas försonas med sin kropp för att sedan känna sig hel, komplett.
Har du lyckats acceptera din kropp PÅ RIKTIGT, och lyckats komma över tröskeln då man faktiskt känner sig 100% tillfreds med sig själv? Hur gjorde du? Har vi tips vi kan ge till varandra? Små vardagstankar som får en att flytta fokuset någon annan stans, eller kanske kan vi bara stötta varandra i vår gemensamma situation.
Berätta! Hur tänker ni kring era kroppar?
Kram