3 missfall på 4 månader
5 månader efter att jag tog ut min hormonspiral blev jag gravid på löpande band. Första slutade i missfall i v6. Hade då haft spottings ett par dagar innan. Var inne akut på sjukhuset och det gjorde så ont och blödde så mycket. De kunde inte hitta var graviditeten suttit och allt såg "konstigt" ut enligt läkaren. Man misstänkte X och vid ny graviditet blev jag lovad ultraljud i v6. Efter 2 veckor slutade jag blöda och allt kändes "ok".
Gjorde uppehåll 1 mens och sedan blev jag gravid igen.. Är jag i alla fall helt övertygad om. Vid första graviditeten fick jag väldigt tydliga tecken bara några dagar efter ägglossning, ömma stora bröst och molande i magen (har aldrig det annars i menscykeln) och vid denna var det exakt likadant. Fick en liten blödning som höll i sig 2-3 dagar och kom ca 4 dagar innan BIM. Min mens kommer ALDRIG tidigare. Min gyn tyckte även han att det lät som en kemisk grav.
Eftersom det missfallet, eller vad man ska kalla det, var så tidigt så väntade vi inte med att försöka utan vi körde på och jag blev gravid ännu en gång! Den här gången hade jag fått Trombyl och Lutinus (progesteron) av gyn för att se om det kunde hjälpa. I v 6 började jag återigen få bruna spottings, ibland lite lite blod. Ringde akut (mitt i semestertiden och min gyn var på semester). Sa att jag blivit lovad UL pga misstanke X, men nejdå, de hade för mycket att göra och jag fick ingen tid förrän efter 2 veckor Tiden efter var hemsk, blödningarna slutade inte och jag var så orolig och var helt övertygad om att jag skulle få missfall. När jag återigen ringde gynakuten eftersom det inte slutade, fick jag bara höra att det var normalt med blödningar... Jag visste att nåt var fel men de fick mig bara att känna mig nojig och jobbig som ringde. I v 7 kom missfallet, mitt i högsommarvärmen.. kul.. Åkte in igen, mest för att få det bekräftat.
Nu ska det bli utredning. Nån som gjort en sådan, vad innebär det? Finns det hopp om att få barn efter upprepade missfall? Allt känns så hopplöst just nu. Jag är 34 år och känner att jag inte kan vänta på att "återhämta mig psykiskt" som de säger. Jag vill köra på nu med detsamma, men är ändå livrädd för att bli gravid igen. Ge mig lite pepp och solskenshistorier, please!