Finns ingen som är godare än någon annan. Sluta lev i den illusionen..
Psykologisk forskning har kommit fram till att det mesta goda och snälla vi gör mot varandra, gör vi ytterst för egen vinnings skull, alltså mest pga egoism. Politiker som tjatar om allas lika värde, tolerans och öppenhet gör det i första hand för att de får bra betalt för det, men också för att de vill framstå som och bli hyllade som goda och osjälviska människor. Sanningen brukar dock ligga en ganska bra bit ifrån.
Det mesta vi säger och gör i det offentliga säger vi och gör för att få bekräftelse, för att på så vis höja vårt egenvärde och få en egoboost.För att få känna oss lite bättre och godare än vi egentligen är.
Inget fel i det, det ligger som sagt i den mänskliga naturen. Men man ska inte inbilla sig att man på något sätt är godare och snällare än andra, då lever man i en illusion. Alla människor har nämligen både goda och mindre goda och rentav onda sidor i sin personlighet.
Jag tror att ingen med handen på hjärtat kan säga att han/hon aldrig har hatat eller känt djup avsky mot någon människa eller grupper av människor. Jag tror inte heller att vissa, som de som ständigt upprepar mantran om allas lika värde, solidaritet och medmänsklighet, inte har mörka mindre smickrande sidor i sina personligheter, men som de kanske aldrig skulle visa i det offentliga, eller ens erkänna för sig själva.
Att tro att man är godare än andra människor för att man säger snälla och bra saker och även handlar i enlighet med sin "övertygelse", är en barnslig och naiv inställning.
Lite som barn som säger "Min pappa är starkare än din pappa", "Min släkt är rikare än din" eller "Min godispåse är större än din".
Som vuxen och ansvarstagande människa bör man ha självdistans, kunna se saker ur andras perspektiv och även kunna se saker med lite humor och inte ta allt på så blodigt allvar. Har man dessa egenskaper kan man klassa sig som en värdig vuxen.
Det finns människor som påstår sig vara altruister, dvs de tjänar hellre andra än att gynna sig själva i första hand, men även där finns egoism och egennytta i botten, även om man som sagt inte är villig att erkänna det ens för sig själv. Man söker bekräftelse, man vill ha adekvat respons på det man gör och säger. Väldigt få människor gör villigt saker för andra utan att åtminstone lite i smyg önska sig något likvärdigt tillbaka. Människor som ser sig som snälla och uppoffrande brukar inte sällan gnälla och klaga i mer privata sammanhang över hur otacksamma folk är och hur man "bara får skit tillbaka" trots att man är snäll och uppoffrar sig. De klagar över att de känner sig utnyttjade och att de alltid får ställa upp för andra men få människor ställer upp tillbaka.
Det är naturliga reaktioner. I mänsklighetens historia har det så gott som alltid handlat om att ge och ta. Tjänster och gentjänster. Och det är så det bör fungera, om rätt ska vara rätt, vilket det oftast inte är.
Så, du som inbillar dig att du är snällare, godare och mer tolerant än vissa andra människor. Kan du med handen på hjärtat säga att du aldrig har känt hat eller djup avsky mot någon eller några människor, och kan du säga ärligt att du alltid gör saker för andra utan att förvänta dig något tillbaka?
Alla som påstår detta, hör av er till de som forskar inom psykologi, så de får mer kött på benen när de ska presentera nya rön nästa gång.. det kan ju vara så att de har fel angående detta.
