Lite hopp till er som kämpar
Hej alla ni därute som kämpar er igenom IVF-behandlingar!
Jag ville dela med er av min resa (i förkortad version) som kanske kan skänka lite hopp om framtiden. När vi höll på med IVF letade jag ofta efter solskenshistorier för att hålla humöret uppe och även om vi inte är helt framme vid målet än så är vi väldigt mycket närmare än vi nånsin varit förut.
Vi hade försökt på egen hand i mer än 2 år när vi sökte hjälp. Försökte först med två inseminationer utan framgång och gick sedan vidare till IVF.
Vår första IVF fick vi till min då stora förvåning ut bara fem ägg. Dagen för ET fick vi samtalet ingen vill ha, inga ägg hade blivit befruktade och det var bara att börja om. Där och då började jag frukta att vi aldrig skulle få några barn, det var nog en av de tyngsta dagarna i mitt liv. Allt kändes nattsvart och helt hopplöst.
Vi gjorde sedan hela fyra IVF-försök till med ICSI. Återföring 1 blev ett minus, återföring 2 blev ett plus men missfall i vecka 6. Återföring 3 fick vi återföra två embryon, men det blev minus även då. Men så efter återföring 4 så fick vi återigen plus på stickan. Vi var väldigt luttrade och vågade inte glädjas åt detta, vi hade ju fått plus och missfall förut. Men så i vecka 7 fick vi se på första ultraljudet att det faktiskt blivit en graviditet av detta och att vi väntade tvillingar. Vi har nu kommit så långt att vi gjort KUB och i nästa vecka väntar RUL. Än så länge ser allt jättebra ut och jag kan redan känna hur det finns två små bebisar som rör på sig i magen :) <3
Vi har inte lyckats få ett enda embryo till frysen utan fått börja om från början vid varje försök. Jag har alltså genomgått 5 hormonbehandlingar korta protokollet, och innan dess 2 hormonbehandlingar inför insemination innan vi lyckades. De embryon vi satt tillbaka har varit fina, men det har varit få fina i varje omgång. Läkarna sa att de trodde att det skulle funka för oss såsmåningom om vi orkade med många behandlingar eftersom jag är relativt ung i sammanhanget, nu 33 år, men att våra chanser var något försvagade i och med att vi inte fick embryon till frysen. Vi har fått ut olika antal ägg, 5, 9, 8, 11, 11 tror jag det var. Så även för er som inte får jättefina skördar med många ägg av fryskvalitet - det kan gå ändå!!
Vi började med IVF påsken 2015 och jag önskar så att vi hade vetat att vi ett år senare faktiskt hade suttit med två små bebisar i magen. Vet att det är oerhört svårt att se framåt när man är mitt i den mentalt jättejobbiga resa som IVF är. Nu tog det fem omgångar och fyra återföringar för oss att komma hit, vilket är mer än vad vi nånsin trott att vi skulle behöva genomgå. Så om det känns förjävligt och tungt, försök att bara orka lite till - det kan funka även efter flertalet försök!
Jag hoppas så att alla ni därute som längtar så att det gör ont efter att bli gravida snart snart snart får era plus. Det är ni alla så värda.
Stora styrkekramar från mig, som håller tummarna att allt ska gå vägen med våra tvillingar som väntas titta ut i september :)
