Hur lugnar jag ner mig?
Min man och jag har efter äntligen efter en lång kamp, utredningar, IVF:er och missfall lyckats med det som vi trodde var omöjligt. Nu väntar vi barn! Problemet är bara att jag är så fruktansvärt orolig hela tiden för att något ska gå fel.
Vi har fått se det lilla hjärtat slå, vilket vi aldrig har fått uppleva tidigare, så oddsen verkar ju vara på vår sida. Men dum som jag är så googlar jag givetvis missfall och hur vanligt det är efter att man har fått se hjärtat... Hade hoppats på att få läsa "risken obefintlig" osv, men tyvärr inte. Läser om många som har fått missfall i vecka 9 som jag går in i imorgon.
En annan aspekt är att jag har hunnit börjat närma mig 40 år, vilket ytterligare ökar på oron. Kommer vi få ett barn som är sjukt? Kanske t o m så sjukt att det inte kommer överleva eller få ett förkortat liv?
Dessa tankar snurrar i mitt huvud snudd på dygnet runt. Det gör att jag inte riktigt kan slappna av och njuta av att jag faktiskt äntligen är gravid.
Min syster och min närmsta vän, som jag vanligtvis skulle ha vänt mig till med mina tankar och fått stöttning och råd av, har sina egna problem relaterat detta med att skaffa barn och vill/orkar därför inte höra talas om detta, eftersom att det påminner dem om deras egna kamper.
Hur gör jag för att komma ur mina negativa tankebanor? Allt jag vill är att fokusera på och må bra i min graviditet. Nu när jag äntligen är gravid så vill jag ju inte förstöra det genom att gå runt och vara orolig och stressad över allt som kan tänkas gå fel.
Hur styr jag mina tankar rätt?