• Anonym (Ledsen och orolig)

    Hur lugnar jag ner mig?

    Min man och jag har efter äntligen efter en lång kamp, utredningar, IVF:er och missfall lyckats med det som vi trodde var omöjligt. Nu väntar vi barn! Problemet är bara att jag är så fruktansvärt orolig hela tiden för att något ska gå fel.

    Vi har fått se det lilla hjärtat slå, vilket vi aldrig har fått uppleva tidigare, så oddsen verkar ju vara på vår sida. Men dum som jag är så googlar jag givetvis missfall och hur vanligt det är efter att man har fått se hjärtat... Hade hoppats på att få läsa "risken obefintlig" osv, men tyvärr inte. Läser om många som har fått missfall i vecka 9 som jag går in i imorgon.

    En annan aspekt är att jag har hunnit börjat närma mig 40 år, vilket ytterligare ökar på oron. Kommer vi få ett barn som är sjukt? Kanske t o m så sjukt att det inte kommer överleva eller få ett förkortat liv?

    Dessa tankar snurrar i mitt huvud snudd på dygnet runt. Det gör att jag inte riktigt kan slappna av och njuta av att jag faktiskt äntligen är gravid.

    Min syster och min närmsta vän, som jag vanligtvis skulle ha vänt mig till med mina tankar och fått stöttning och råd av, har sina egna problem relaterat detta med att skaffa barn och vill/orkar därför inte höra talas om detta, eftersom att det påminner dem om deras egna kamper.

    Hur gör jag för att komma ur mina negativa tankebanor? Allt jag vill är att fokusera på och må bra i min graviditet. Nu när jag äntligen är gravid så vill jag ju inte förstöra det genom att gå runt och vara orolig och stressad över allt som kan tänkas gå fel.

    Hur styr jag mina tankar rätt?

  • Svar på tråden Hur lugnar jag ner mig?
  • Anonym (.)

    Vänd dig till din barnmorska, hen kanske kan hjälpa dig med en samtalskontakt alt hjälpa dig själv?

    Som gravid blir man lätt smånojig och oroar sig för allt. Det är normalt. Jag tycker det är helt rätt av dig att inte lägga det i knät på din syster, det är inget hon behöver höra.

    Lycka till!

  • Anonym (Ledsen och orolig)
    Anonym (.) skrev 2016-05-08 18:23:52 följande:

    Vänd dig till din barnmorska, hen kanske kan hjälpa dig med en samtalskontakt alt hjälpa dig själv?

    Som gravid blir man lätt smånojig och oroar sig för allt. Det är normalt. Jag tycker det är helt rätt av dig att inte lägga det i knät på din syster, det är inget hon behöver höra.

    Lycka till!


    Har inte tid till min barnmorska förrän om ett par veckor.

    Givetvis är det vanligt, men jag känner att min oro har gått över styr. Det vore därför skönt att få lite råd. "Tänk så här istället" osv...

    Nej vare sig min syster eller min bästa vän ska behöva tampas med det här i deras redan tuffa situation. Det vore verkligen inte rätt av mig att kräva det. Därför söker jag stöd här istället.

    Tack så mycket!
  • Hollaholla

    Kanske kan mindfulness hjälpa dig?

    Tränar du? Träning, av olika slag, hjälper kroppen att producera lugnande hormoner. Det är förmodligen inte hela lösningen, men kan bli en del av den. Stort grattis till graviditeten och lycka till!

  • Anonym (. 2)

    Men varför vänta så lång tid med något så naturligt som att avla sig?

    Barnets synliga och osynliga genetiska skador ökar efter kvinnans 25års ålder. Fattar inte att kvinnor väntar väldigt länge och sedan är oroliga osv. Varför gjorde du inget åt saken när du var 20+?

  • Hollaholla
    Anonym (. 2) skrev 2016-05-08 18:52:49 följande:

    Men varför vänta så lång tid med något så naturligt som att avla sig?

    Barnets synliga och osynliga genetiska skador ökar efter kvinnans 25års ålder. Fattar inte att kvinnor väntar väldigt länge och sedan är oroliga osv. Varför gjorde du inget åt saken när du var 20+?


    Varför stannar du inte i din slemmiga mörka grotta och kammar svanstofsen?
  • taquine
    Anonym (. 2) skrev 2016-05-08 18:52:49 följande:

    Men varför vänta så lång tid med något så naturligt som att avla sig?

    Barnets synliga och osynliga genetiska skador ökar efter kvinnans 25års ålder. Fattar inte att kvinnor väntar väldigt länge och sedan är oroliga osv. Varför gjorde du inget åt saken när du var 20+?


    Men lägg bara ner. Vad hjälper ditt korkade inlägg TS? 

    TS har inga bra bra råd att ge förutom att du får någon att prata med,via vc kan du nog glömma , men privat? 
     
    Goodness me
  • Anonym (Skärp dig)
    Anonym (. 2) skrev 2016-05-08 18:52:49 följande:
    Men varför vänta så lång tid med något så naturligt som att avla sig?

    Barnets synliga och osynliga genetiska skador ökar efter kvinnans 25års ålder. Fattar inte att kvinnor väntar väldigt länge och sedan är oroliga osv. Varför gjorde du inget åt saken när du var 20+?
    Kunde du inte hålla dig till ämnet för tråden?
  • Anonym (fd kämpare)

    Jag läste en artikel nyligen om att medelåldern för första barnet var högre på 1890-talet än idag, pga att man måste tjäna ihop pengar till ett "hemman" innan man kunde gifta sig och skaffa barn. Att en kvinna gifte sig vid 38 års ålder och fick fyra friska barn var inte alls ovanligt.
    Med detta vill jag komma till att sannolikheten för missbildnigar och kromosomfel som inte är förenat med liv förvisso ökar framåt 40, men den är fortfarande försvinnande liten.

    Jag fick första barnet vid 38 efter två tidiga mf, och i v9 tänkte jag så här:
    Jag har varit gravid totalt 20 veckor (ungefär så var det då) och varit orolig hela tiden. Nu SKA jag njuta av den tid jag får vara gravid oavsett hur länge den varar. Det hjälpte inte över en natt, men det hjälpte i längden. 
    Med tvåan fyra år senare (och ytterligare ett mf) var det mycket lättare

    Lycka till!

  • Anonym (Ledsen och orolig)
    Hollaholla skrev 2016-05-08 18:48:53 följande:

    Kanske kan mindfulness hjälpa dig?

    Tränar du? Träning, av olika slag, hjälper kroppen att producera lugnande hormoner. Det är förmodligen inte hela lösningen, men kan bli en del av den. Stort grattis till graviditeten och lycka till!


    Mycket bra! Tack! Så klart! Har låst mig så pass att jag inte ens har tänkt på självklarheter. Hade tänkt börja med yoga innan jag blev gravid. Dags att börja nu helt klart!
  • Anonym (Ledsen och orolig)
    Anonym (. 2) skrev 2016-05-08 18:52:49 följande:

    Men varför vänta så lång tid med något så naturligt som att avla sig?

    Barnets synliga och osynliga genetiska skador ökar efter kvinnans 25års ålder. Fattar inte att kvinnor väntar väldigt länge och sedan är oroliga osv. Varför gjorde du inget åt saken när du var 20+?


    Vad vet du om mig förutom det lilla jag har skrivit här? Känner du till mitt livs historia och vad jag har gjort och gått igenom? Hur vet du att jag inte försökte redan som 22-åring? Säg att jag väntade tills nu, vad ska jag göra åt saken tycker du? Backa tiden?

    Vem är du att ifrågasätta mig och mina livsval? Fundera ett par varv extra innan du kritiserar en främmande person över nätet.
Svar på tråden Hur lugnar jag ner mig?