Gör jag rätt som avlivar min hund?

Hej!

Jag har en treårig pitbullpojke som är världens goaste hund. Han är tillgiven, väluppfostrad och snäll, mot sina egna, sin flock, de han litar på. Världens bästa hund mot oss.

Men!

Han har gjort utfall mot barn, vuxna, äldre, yngre.. senast i lördags mot en treåring. En treåring han känner sen innan och som det gått så bra med, morrade han helt plötsligt åt och var på väg att anfalla mitt i leken. Som om han får för sig något och ska bitas. Detta hann stoppas tack o lov. 

Tidigare har han gjort utfall mot barn ute, främmande barn, mot vuxna eller andra hundar. Det räcker med att någon tittar på honom så drar han ifrån sig världens avgrundsmorr som en varning och kastar sig ut i kopplet. 

Han lät min svärfar gosa med honom när vi mötte honom ute på gatan och klia honom och han var jätteglad, tills att helt plötsligt få för sig nåt, morra och bita honom i handen. Om än dock inte så hårt men ändå!

För ett år sedan var jag ute med mina två hundar och två barn i 6 årsåldern kom fram och ville klappa, de fick klappa min andra hund som är genomsnäll och älskar allt och alla. Men när jag tittar bort i två sekunder flyger denna ovan nämnda herre ut i kopplet och knuffar omkull ena barnet med framtassarna i bröstet så han flyger omkull baklänges. Inte för att leka utan man hör att han e arg och gör ett utfall.. 

Jag går sönder och samman just nu! Vi väntar barn i september och nu har vi bestämt oss för att avliva honom, har en tid i morgon. 

GÖR JAG RÄTT? Jag älskar honom så jävla hårt och han är så snäll när han är med oss.. men jag kan inte ha en hund som jag inte kan lita på när det snart finns en skör liten bebis med oss. Och andra barn i bekantskapskretsen. Han är så otroligt oberäknelig. 

Han är så kärlekskrank och mår rent ut sagt svindåligt när han inte får va med,. Han är väldigt egoistisk och ska ta allt från får andra hund, vara nummer ett, går emellan när man ger den andra hunden uppmärksamhet osv.. kan inte va i soffa eller säng för då spöar han den andra hunden om han också vill va med.. och det rejält. 

Gör jag rätt som tar bort min älskade hund? Skulle han omplaceras så tror vi inte han klarar det psykiskt då han är väldigt fäst vid mig. Då jag varit hans stabila stjärna hela livet, då mitt ex jag skaffade honom med misshandlade mig ordentligt. Jag undrar om han kanske fått nån knäpp pga det.. alla bråk och skrik, alla slag, allt som slagits sönder.. 

Han hade en syster som jag också tagit hand om men hon var snäppet värre, hon attackerade från ingenstans i sömnen. Vi tror hon hade något som heter rage. Hon lever inte idag.

Min hund har nog inte rage men jag känner igen tendenserna även om de är mycket mindre än systern. 

Mitt hjärta gör så ont och jag kan inte förstå att han ska dö.. i min famn.. i morgon..