Vad fint av dig att vilja stötta en medmänniska.
Jag har sorg, jag sörjer min son som dog för några månader sen.
Det behövs inte mycket, all värme, hjälper mig,
En hand på min arm, en spontan kram, ett vackert kort med några ord, det räcker med att jag beklagar din förlust, eller jag är ledsen att du behöver gå igenom det här.
Allt det värmer och stärker mig, det får mig att känna att jag inte är helt ensam, att nån bryr sig.
Men mest av allt vill jag ha tid,
Det finaste du skulle kunna ge mig vore en inbjudan till en kopp kaffe eller en öl efter jobbet, och att du lät mig få prata om min son och att du lyssnade.
Du behöver inte förstå, inte komma med kloka ord, du behöver bara lyssna och ge mig tiden och kanske en kram när vi skiljs.
Det vore det finaste jag kunde få av dig om du vore min kollega.
När man har förlorat någon som är en så kär, så viktig så inser man att det är inte pengar eller grejer som är viktiga, det är andra människor som är det.
Ge av dig själv, bättre än så kan det inte bli.