Mitt barn leker bara med en elak unge.
Jag är så fruktansvärt förvirrad och behöver råd över hur jag ska göra för att få min son att intressera sig för andra barn.
Han är 4 år och går på en förskola där barnen är indelade på olika avdelningar beroende på ålder. När de är ute, vilket de är större delen av dagen, så är alla barnen ute tillsammans.
Min son har hittat två kompisar som är hans stora idoler, de är båda födda ett år tidigare än honom. Det hela hade inte varit något problem om det inte var så att den ena ungen får min son att göra och säga dumma saker. För att underlätta det hela så kallar vi detta barn för Kalle.
Igår när jag skulle hämta så stod min son uppe på en lekställning. Han säger då "Mamma titta vad jag kan göra" och hoppade rätt ut från lekställningen 2 meter ned. Det gick bra men hade kunnat gå riktigt illa. Jag förklarade att jag inte ville att han skulle göra så igen och hans svar var "Kalle sa att jag skulle göra så". Men Kalle hoppade såklart inte själv för han såg såklart att det var för högt och för farligt.
Så i morse berättade min son för mig att Kalle hade sagt åt honom att ställa sig i torkskåpet. Något som min son såklart då gör eftersom att han ser upp till Kalle. När min son har gått in i torkskåpet så stänger Kalle det och sätter på värmen. En fröken upptäcker att min son gråter inifrån skåpet och öppnar, men jag får först veta hela den här händelsen från min son.
Han har också berättat sådana här saker:
- Kalle säger att jag ska lukta på hans kiss när han har kissat i toaletten.
- Kalle säger "Röv och snopp" hela tiden.
- Kalle säger att du är en "bajsmamma".
Jag blir fullständigt tokig alltså. Vi försöker hela tiden att uppmuntra honom att leka med andra barn på förskolan. Vi säger konstant att han är perfekt precis som han är och att han inte behöver härma Kalle eller göra saker som Kalle säger. Men det verkar inte hjälpa.
Nu har jag bett förskolan att försöka uppmuntra honom att leka med andra vilket de säger att de redan gör, jag har också bett dem att blanda honom med andra barn när de ska delas in i olika grupper för projekt och liknande. Det gör dem också. Men vad kan vi göra?
Vi har alltid gett honom oändlig kärlek och förklarat att han är bra precis som han är. Alltid uppmuntrat honom och aldrig någonsin påskyndat någonting.
Har ni några tips på vad vi kan göra?
