Risk för överstimulering-ev inget ET

Jag vet tyvärr inte kriterierna. Jag blev överstimulerad före äggplocket, men det som fick dem att bestämma sig för att göra ET var att mina symptom minskade lagom till plocket. Sen blev jag överstimulerat efter ET ändå, så egentligen var det kanske fel val. 

Jag håller verkligen tummarna för att det går bra och att du får ett fint litet embryo imorgon. Stort lycka till! 

Vad tråkigt att du blev överstimulerad Cyanea. Hur allvarligt? Blev du inlagd? Blev du gravid?

Hur var din mage dagen vid ET, som vanligt eller svullen?

Just nu är jag rätt svullen, ser ut att vara tidigt gravid men förutom det så mår jag bra och har inte ont. Å ena sidan vill jag verkligen göra ET imorgon men å andra sidan är jag ju samtidigt rädd för att att råka ut för tillståndet vid överstimulering, det verkar rätt otrevligt ????

Rätt allvarligt tror jag. Osäker på hur illa det kan bli ;) Jag fick massor med vätska i buken, så de fick göra en buktappning. De ville lägga in mig, men eftersom jag bor så nära sjukhuset fick jag åka hem. Sen fick jag ta Fragmin i flera veckor efteråt. Tyvärr blev jag inte gravid den gången. Dock blev dottern till under det äggplocket, men fick ligga i frysen i åtta månader först ;) 

Magen var svullen, men inte på samma sätt som när vätskan kom. Man är ju gärna lite extra svullen när man har haft sån äggproduktion som man ofta har när man blir överstimulerad. 

Jag hoppas ju verkligen att det bara är lite "normal" svullnad efter äggplock du har. Det är ju tack och lov inte så att det är svårare att bli gravid om man blir överstimulerad, nästan tvärtom, så du behöver inte oroa dig av den anledningen. Däremot - om du skulle bli gravid så fortsätter du att vara överstimulerad under en lång tid. 
Mitt bästa råd är att vara ärlig när du pratar med dem imorgon. Berätta hur du mår utan att varken över- eller underdriva hur du mår. Låt dem ta beslutet. Tror de att det går bra så är det god chans att det är så. Tror de att det inte är bra så är det nog tyvärr så. 
Som sagt blev min dotter till efter frysförsök, så det är inte alltid så dumt att låta dem frysa ner äggen. Jag vet dock hur gärna man vill få något tillbaka, jag var helt knäckt över ens tanken att inte få något tillbaka så jag vet att det är lättare sagt än gjort. 

Överstimuleringen i mitt fall var tuff. Jag var sjukskriven i flera veckor, och fragminsprutorna gör ont kan jag lova. Jag fick blåmärken över hela magen. Tar man dem inte är risken 100% (!!!!!!) större att få blodpropp, så riskerna är stora. Men man klarar det, så jag är inte direkt rädd för att vara med om det igen om det skulle råka hända. Vad jag menar är att det helt klart är värt att undvika i den mån man kan, men det är inte hela världen om man råkar ut för det heller :) 

Tack Cyanea för bra råd!

Gjorde buktappningen ont? Hur går det till? Fragminsprutor, är de värre att ta än hormonsprutorna man tar vid ivf?

Jätteroligt att ni lyckades till sist och fick en liten dotter!! Har själv också en dotter som det tog fem hela ivf att få till, som sagt aldrig något till frysen. Men så värt all möda :)

Usch, nä vill nog inte ta risken att bli överstimulerad, enda anledningen till att jag är så rädd för att det inte blir ET imorgon är just för att vi aldrig tidigare lyckats få embryon till frysen så blir ET avblåst imorgon så känns det här försöket rätt kört. Man vet ju aldrig såklart, kan ju hända att den här gången blir den första, bästa skörden hittills iaf med 17 ägg och 10 befruktningar. Hoppas hoppas.

Tyvärr gjorde det rejält ont på mig. Jag tror dock att det mest var av ren olycka snarare än att alla eller ens de flesta buktappningar gör ont. Man gör ungefär som när man plockar äggen, man går in via slidan med en lång kanyl. Istället för att suga upp äggen vid äggstockarna suger man upp den fria vätskan i buken.

Jag tog Gonal-f som spruta inför IVF, den upplevde jag kändes i princip ingenting. Jämfört med den var Fragmin mycket mycket värre. Det var tjocka, inte så vassa kanyler så det var svårt att sticka smärtfritt, sen sved vätskan länge efteråt. Så jag personligen ogillar verkligen Fragmin, men jag hoppas att det också bara var en rent personlig erfarenhet och att de inte alltid är så ettriga. 

Åh, men wow! Vilken kämpe du är som orkat genomgå allt det! Vad glad jag blir att ni har en liten dotter :) Hoppas att det blir syskon nu då också. 

Jag förstår den där känslan, att vilja få genomföra ET. Jag håller dock tummarna för att vad som än händer så hamnar åtminstone något eller några fina embryon i frysen så du kanske slipper göra ett nytt äggplock om det skulle behövas ett nytt försök, eller om ni skulle vilja ha fler syskon för all del. 

Jag håller tummarna för att det gått strålande idag! Berätta gärna om du orkar :) Lycka till!!! 

Det gick efter mycket om och men bra och har fått ett toppenfint embryo tillbaka :) :)

Och vi hade ett par till som såg ok ut så har vi tur så KANSKE det kan bli något till frysen, för första gången!

Tyckte nästan lite synd om läkaren som gjorde ET, för han kände en viss tveksamhet, finns faktorer som talar både för och emot och egentligen ville han ta det säkra före det osäkra och göra en totalfrys. Men han förstod mig också, vi har sköra embryon och aldrig tidigare fått något till frysen, och då jag så tydligt förespråkade att jag vill göra ET, blodproverna och vul var ok, och jag aldrig tidigare blivit överstimulerad så gick han med på det :)

Och jag sa att jag är väl införstådd i att det finns en ökad risk för överstimulering men att jag tar den risken och ska se till att ta det extra lugnt och vara vaksam på minsta lilla symptom. Tidigare gånger har jag kunnat leva som vanligt efter ET så det här är ju lite nytt, får påminna mig själv med jämna mellanrum att sänka mitt tempo :)

Ja, det här med äp upplevs verkligen olika. Själv tycker jag att det känns litegrann men inte alls så farligt. Så då kanske det inte skulle vara så jättejobbigt för min del (nu hoppas jag såklart slippa det) :) Tycker faktiskt ET är värre, så obehagligt och bökigt.

Fragminsprutan låter dock värre, usch! Tjocka och inte vassa kanyler och att ta det på sig själv i magen. Hur ofta och hur länge fick du ta det? Låter väldigt jobbigt, hoppas slippa det, nu blir jag ännu mer motiverad att ta det lugnt!

Tack så mycket för att du tog dig tid att berätta hur det var för dig med överstimulering och även för peppningen!

Åh, grattis!!! 

Inte lätt när det känns hugget som stucket, men det var säkert rätt beslut ändå att göra ET. Då är tecknen alltså inte jättestarka på överstimulering. Klart det kan hända, men det kan man ju inte alltid förutspå. Jättebra att du är observant. Åk hellre in en gång för mycket än en gång för lite. Men är du överstimulerad kommer du märka av det tydligt ;) 

Mitt ÄP var också ok. Ingen fara. Jag hade bara ren otur under tappningen, min tarm la sig liksom om kanylen och det gjorde något helt vansinnigt ont. Det är inte normalt att det händer, så det är därför jag tror att det mer var en ren tillfällighet. Det som var underbart med tappningen var att jag innan haft jättesvårt att andas på grund av vätskan (det blir MYCKET som trycker på organen) och under själva tappningen blev det lättare och lättare. Snacka om direkt belöning ;) 

Man klarar det mesta även om det ibland bär emot. Om du redan gjort flera äggplock är du ju ändå van vid sprutor så jag tror inte att det heller skulle vara ett problem. Jag fick ta en om dagen i 30 dagar om jag inte missminner mig. Det var segt kan jag lova. Jag fick ta en del prover under tiden för att se om jag behövde fortsätta med sprutorna, och blir man gravid (vilket det faktiskt är något högre chans för vid överstimulering) får man fortsätta hela första trimestern om jag inte kommer ihåg fel. Å andra sidan kanske det inte känns som ett stort problem om man lyckas ;) 

Jag håller tummarna för att det kommer gå bra för dig, både med överstimulering och ruvning :) Lycka till!! 

Jag tror det beror på allmäntillståndet. På vårt senaste ÄP fick de ut 18 ägg, vilket läkaren tyckte var väl på gränsen och så många ville de egentligen absolut inte ha. De var oroliga för överstimulering och jag fick också gå på ett extra VUL. Äggstockarna var väldigt svullna, ca 8 cm, och det fanns vätska i buken. Läkaren sa att det kunde likaväl vara vätska som blod från själva äggplocket. Själv tyckte jag att jag mådde hur bra som helst och läkaren verkade bedöma efter allmäntillståndet, att jag utan problem kunde resa mig och gå in, slänga mig upp på stolen, hade inte det minsta ont, osv. Så de bestämde sig för att göra ET vilket jag var väldigt glad för, men de var noga med att påtala att symtomen kunde bli värre om jag blev gravid. Jag var själv aldrig riktigt orolig, jag känner min kropp väl efter att ha gått igenom det mesta av detta slag. Jag fick heller aldrig några mer symtom men plussade ändå, så jag är verkligen glad att de inte bestämde utifrån riktlinjer eller några annat utan faktiskt bedömde efter hur jag verkade må.

Äh, vad seg jag är. Såg ju nu att du har fått tillbaka ett embryo redan! Lycka till med det!

Underbart att du lyckades bli gravid "Så vit", grattis! Och dessutom utan någon överstimulering, det går det med! :) Vilken vecka är du i eller beskrev du en tidigare ivf?

Blev precis lite ledsen, besviken, då vi ännu en gång inte fick några embryon till frysen. Har gått igenom 6 hela ivf nu och aldrig något till frysen. :( Den här gången var jag ju lite förhoppningsfull, både jag och maken då vi hade fler befruktade ägg än vi haft tidigare. 10 st och ändå inget som överlevde i 5-6 dagar. Får hoppas den lilla fining de satte tillbaka hade överlevt iaf och frodas och utvecklas i detta nu i min kropp. Men dagens besked var ändå en kalldusch och ett uppvaknande. Har känt mig så positiv men nu minns jag att jag känt precis så här många ggr tidigare och det inte lyckats. Faktum är att när vi till sist lyckades få till min dotter så var jag så otroligt nere, stressad och pessimistisk. Så nu inser jag att det inte är troligt att vi kommer lyckas med detta syskonförsök, vad kan sannolikheten vara att man skulle lyckas på första försöket? Förmodligen mer troligt att det kommer misslyckas. Så nu vaknade jag till och den där positiva känslan jag hade innan är inte kvar. Lika bra att ställa in mig på att det förmodligen kommer behövas fler omgångar med sprutor och äggplock :(

Är bara på rd 3 så än finns ju inget som tyder på det ena eller det andra utan min pessimistiska känsla just nu baserar sig enbart på erfarenhet, det är aldrig lätt för vår del, tyvärr. Men tur att man är en envis kämpe ändå som inte ger upp i första taget :)