Är min man alkoholist eller överdriver jag??

Din oro är inte överdriven.
Tycker själv att jag dricker för mycket men jag håller mig till helgerna bara..
Blir dock aldrig så pass påverkad att barnen märker av det

I min värd är han alkoholist.. när jag dricker "mycket i perioder är det varannan helg, men att jag blir väldigt full.
Finns ingen anledning att hålla på att dricka massa skit varje dag det säger sig självt enligt mig.
Hur läge har han druckit varje dag? Det passar liksom inte till familjelivet eller nått att pappa/din sambo är lite små full, varje kväll. Tycker du ska säga precis det du tycker men tror aldrig han kommer sluta.  Tvärtom det blir mer med tiden :(

Och du trivs och mår bra i din relation TS?

Usch dedär är definitivt alkoholism. Tur att jag själv lever med en nykterist, skulle aldrig godkänna sådant beteende! Jag tycker du borde lämna, kanske han sedan inser allvaret.

Det finns väl något som heter funktionell alkoholist. Man måste inte sitta på parkbänken utanför systemet för att ha problem med alkohol. Inget fel med att knäcka en bärs på en vardag, men flera stycken varje kväll i veckan är överdrivet mycket tycker jag. 

Dricker man varje vardag tycker jag man får hålla sig till en öl. Mer än så är definitivt ett problem.
Och man ska kunna vara utan. Måste man dricka är man alkoholist.

Har själv växt upp med en far som varit full i stort sätt varje dag. Först nu, när han är över 60, har han vågat säga högt att han är alkis.

Svar Ja! Med den konsumtionen så definierar jag honom absolut som en alkoholist.

För lite info för att säga om det ar alkoholism eller ej. Hög konsumption men inte enorm. Inte okontrollerad. Kan hålla upp söndagar. Lite underligt att ölen alltid har samma styrka. Enda förklaringen jag kan komma på är lastpall med smuggel i garaget. Om så finns det alltid öl hemma, vilket skulle få en alkoholist att tappa kontrollen helt.

Det finns många som dricker hårt utan att vara medicinska alkoholister. Som förnekar problemet. Som förringar den som vill snacka om saken. Vill TS komma fram till sin man behövs argument som inte går att snacka bort.

28 öl och en flaska vin motsvarar 2 liter vodka. Är det en rimlig veckodos?

Konsumerar man typ en halvflaska (37cl vodka) i veckan är man ganska säker, men bör ha vita perioder för att undvika leverskador på längre sikt. 2 liter är väldigt mycket mer. Då är även bukspottskörtel och allmänna nervproblem en konkret risk.

7 öl en torsdagkväll är mer än 45 cl vodka. Går det att köra bil dagen efter?

En mäniska som inte dricker normalt skulle inte fundera på saken. En vanedrinkare har hög tollerans och känner sig inte påverkad. Med hög konsumption ökar tolleransen men leverfunktionen försämras. Spriten stannar längre i kroppen hos de som super. Mår man bra dagen efter så är det för att spriten forfarande är där. Slutsats: Han skall inte köra bil. Vägrar han fatta det. Skaffa en bra alkomätare och ta nycklarna om han inte blåser. Är det omöjligt att hindra... installera alkolås.

mvh Findus

Fantastiskt med alla dessa "Jesus" som på distans klarar att inte bara diagnostisera mannen ifråga, utan även dela ut relationsråd modell "stanna eller gå" samt också förespråkar "ståndrätt" om mannen ifråga inte "sköter sig". Hans konsumtion är definitivt på risknivå långsiktigt, men det garanterar inte att han vare sig är alkoholist nu eller kommer att bli det i framtiden. Det finns två angelägna frågor som du bör grotta ner dig i, för det första vilken är den genetiska belastningen för honom att bli alkoholist (genetiken predestinerar det mesta, alkoholism/cancer mm) och för det andra, varför kan han inte koppla av utan alkohol? (för det är det som det egentligen handlar om). Om du verkligen vill förbättra hans tillstånd (och er relation) bör du utmana honom genom frågeställningar om han inte klarar att vara vit 2 dagar i sträck eller om det är han eller alkoholen som är chef över hans liv?

Lycka till med detta och bidra själv aktivt genom att följa med honom på träningarna.

Det spelar faktiskt mindre roll hur mycket han dricker tycker jag.

Om han beter sig otrevligt och har kort stubin så är det ett problem i sig, och blir det värre av alkohol så ska alkoholen väck, i alla fall till vardags.

Om de som lever nära en person anser att spriten är ett problem så är den det, punkt. 

Vill en man hellre ha 6 öl dagligen än att leva med sin familj så har han gjort sitt val, om det vore jag. Sen kan han sitta och älta själv de nästkommande tio åren huruvida han har problem eller inte men det är liksom inte mitt bekymmer.

Har själv växt upp med en styvfar med alkoholproblem och var nära att slå ihjäl den dumfan en gång, så jag har nolltolerans för vardagsfylla och bullshit-argument.

Varför måste det ena utesluta det andra?
Jag personligen är mer att man ska se på situationen i hur man agerar, än sitta räkna centiliter.

I TS fall, låter det som en klassisk diagnos i bakgrunden, typ ADHD.
Det är en betydande konsumtion sker, rent hälsomässigt så kan man fundera på om det är så bra.
Humör och kort stubin under påverkan är givetvis ett problem.
Kanske man ska adressera detta, och säga det funkar inte att du blir sådan under berusning.
Då det sprider dålig stämning.

Själv har jag alltid varit fascinerad av dom som inte kan kontrollera sin kropp och hjärna under berusning(pratar nu inte om galet fulla, där kan tom jag tappa kontrollen :p , men och andra sidan blir jag aldrig galet full heller).
Träffat på ett par, som är super trevliga och gulliga mot varandra nyktra.
Men när de börjar gå mot fulla, så börjas det ropas och grejas direkt, varje gång.
Fattar inte ett sådant beteende.

Den viktigaste frågan kanske är om han kan sluta? Fråga om han kan hålla upp ett visst antal dagar/veckor för att se hur det påverkar honom.

Det är absolut ett riskbruk han har. Kan han inte låta bli sina öl så har han problem. Kan han ta bara en? Ofta kan man få en fingervisning angående missbruk om någon kan ta en liten mängd och sedan stoppa.