Vet inte om jag passar som styvpappa.

Hej på er.

Jag vet inte vad jag ska göra längre..
Jag har träffat min drömtjej och hon har ett småbarn sen innan med en psykopat, som är hennes egna ord för exet, och som jag tror stämmer som hon berättat om hur han är och hur han behandlat henne.

Exet är extremt manipulativ och saknar egentligen empati för människor, speciellt henne och barnet. Han har sagt att han ska förstöra hennes liv om hon lämnar honom och det gör han också, aktivt. 

VI har varit ihop snart ett år och det har gått bra med hennes barn.
Men problemet kommer nu till att jag har svårt att ta mig till barnet emotionellt.
Barnet i sig är det nog inget fel på egentligen förutom att han är väldigt lik sin pappa, både utseendemässigt och personlighetsmässigt, dvs. väldigt egocentriskt, kan vara väldigt dum mot sin mamma, mormor och morfar med diverse kommentarer.
Jag tror pappan kan ha något med det att göra då han tidigare nervärderat mamman och hennes föräldrar bakom ryggen till sitt barn. Jag tror alltså pappan "hjärntvättar" sitt barn för att göra hennes liv till ett helvete. 
 
Och nu börjar jag få kalla fötter.. jag frågar mig gång på gång om jag verkligen kommer att klara av att ta hand om ett barn vars pappa jag verkligen hatar. Jag vill verkligen inte bli den "dumma" styvfarsan som inte kan ge den kärleken som barnet förtjänar. Och om vi skulle skaffa gemensamma barn så tror jag att känslorna till mitt barn skulle vara så oändligt mycket mer starkare än mot styvisen. Och en sån familj tror jag ej fungerar, att jag bara ger äkta kärlek till tjejen och till det egna barnet/barnen. Visst är det så att styvisen också har en pappa som kan ge "pappa-kärlek" men jag tror att styvisen kan känna sig otroligt åsidosatt rent känslomässigt när hen ser hur min kärlek till mitt barn är så mycket starkare än till hen. 
Självklart skulle jag aldrig vara dum eller göra skillnad på respekten eller dylikt mellan dom.

Jag tror det är så enkelt att kemin mellan mig och styvisen inte passar..

// Ta hand om er.