Hur hantera vuxen bonus när allt vara är negativt
Hur gör man... Bonus är 20 år och bort fortfarande hemma...hen är totalt respektlös gentemot andra även om det blivit lite bättre sedan vi hade en sammandrabbning för några veckor sedan.
Men ändå det har varit så mkt dåligt att jag känner en irritation bara hen kommer hem ändå märker man inte av hen så mkt då instängd på rummet, plundra kyl och skafferi är favoritsysselsättning.... Så till och från rummet är ung vad man ser...
Enda gången det pratas är när det ska gnällas och/eller bråka både på biologiska syskon och på min barn samt vårt gemensamma... Ett exempel är att det tjafsas om att mina barn levt om på morgonen så hen inte fick sova.. Dom där jävla ungarna var exakta orden... Men till saken hör att mina barn faktiskt inte var här ens... Och det gemensamma sov och är även så litet att hon inte springer omkring ännu.. Inte en ursäkt eller någoting när det kom fram..... Det är liksom vara surheter så fort munnen öppnas..
Så just nu är läget att vi undviker vandra och pratar inte med varandra.... Hen säger aldrig hej tex och (inte bara mot mig dock utan är trulig och småsur mot de flesta) nu har jag också slutat med det för jag börjar helt ärligt bli väldigt less på att aldrig få nåt tillbaka....... Vi har aldrig varit tjena tjena men aldrig giftigt föränn nu.... Och får liksom ingen klarhet i varför annat än att det verkar vara en försenad tonårsrevolt/trots då den aldrig kom vid 15 som man förväntar sig...
Alltså ju vill verkligen inte ha dessa negativa känslor men hur kommer jag över dom när det blir ensidig för hen bjuder inte till alls då både jag och pappan försökt. Vapenvilan som är nu är det närmaste vi kan komma. Påverkar ju såklart pappan också då han gärna vill att relationen ska bli bättre..
Kan tillägga att hen stuligt en hel del pengarna av sina småsyskon så ni ser ju hur respektlös hen är mot andra inte bara mot mig och mina barn.
Det negativa byggs liksom bara på hela tiden och att hen stulit pengar är ju inte min ensak eg utan pappana men det läggs liksom på den negativa delen av vågskålen....
Det är jättejobbigt att känna dom här negativa känslorna för jag vill för sambons skull att det ska fungera
Med de yngre barnen är det ingen större fara annat än dom utbrott man kan förvänta sig i tonåren..